logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Spanska sjukan slog ut hela familjer

   Händelser | Vård och stöd

l Lund utspelades flera familjetragedier när spanska sjukan slog till 1918. En andra våg kom 1920. Den 31 januari dog 30-åriga Sigrid Ljungkvist, bosatt på Lilla Fiskaregatan. Nästa dag dog hennes man och därefter de två små döttrarna som var fyra och fem år gamla. Inom en vecka hade hela familjen raderats ut och det finns fler sådana exempel. Det berättade Bodil Persson, läkare och historiker, i sin föreläsning på Gamla Lunds februarimöte.

— Att den influensaepidemi som grasserade över hela världen åren 1918-1919 kallas spanska sjukan beror på att Spanien var först att rapportera om den. Den härjade också i skyttegravarna på båda sidor fronten men det låg inte i krigsmakternas intresse att rapportera om epidemin, säger Bodil Persson.

Epidemisjukhuset vid Ö Vallgatan 1916. Foto: Berndt Lindgren

Genom århundradena har det härjat liknande farsoter som ”spanskan”. Minns Asiaten och Hongkong-influensan i vår tid. Men spanska sjukan var en ovanligt svår och ofta dödlig influensa. Den beräknas ha dödat mellan 20 och 50 miljoner människor; vissa forskare anser uppemot 100 miljoner. I Sverige dog 38.000 människor i sjukdomen.

Liksom andra kända influensaepidemier hade spanska sjukan sitt ursprung i influensavirus typ A vilket först uppkommer bland fåglar. Forskare har funnit att ett av nyckelproteinerna i det virus som orsakade spanska sjukan liknar det i den fruktade fågelinfluensan.

Spanska sjukan nådde Lund på sensommaren 1918. De första fallen i Skåne hade inträffat redan i juni men de var lindrigare. I september tycks viruset ha ändrat karaktär och blivit farligare. Människor blir sjukare och många dödsfall inträffar bara efter några dagars sjukdom. Vid influensa är det oftast små barn och äldre som drabbas men spanska sjukan slår framförallt mot människor i de mest aktiva åldrarna, mellan 20 och 40. Varför det var så vet man ännu inte med säkerhet, berättar Bodil Persson.

I Lund kunde inte ”spanskan” ha kommit olägligare. Här förbereddes ett praktfullt kalas i dagarna tre då universitetet skulle fira sitt 250-årsjubileum med den stora högtidsdagen den 27 september. Mycket folk i rörelse, uppvaktning, doktorspromotion och studentbaler.

Hälsovårdsnämnden sammanträdde dagarna innan och ville att balerna skulle ställas in. Men det ville inte studenterna och fick Magistraten att upphäva beslutet. Det blev dramatik kring kung Gustav V:s och drottning Victorias väntade ankomst till jubileet då deras yngste son, prins Erik, dog i spanska sjukan den 20 september. Istället kom kronprinsparetoch den storslagna jubileumsfesten avlöpte programenligt.

I november stängde skolorna och många offentliga arrangemang ställdes in. Folk uppmanades att inte gå på bio eller teater.

I Lund dog totalt 198 människor i spanska sjukan. De flesta som insjuknade vårdades på medicinska kliniken där professor Karl Petrén var chef. Nästan hälften av influensapatienterna dog i komplikationer, ofta dubbelsidig lunginflammation med häftigt förlopp. Någon effektiv behandling fanns inte och smittämnet var okänt. Petrén tyckte sig ha märkt att syfilispatienter drabbades mindre och trodde det berodde på arsenikmedlet Salvarsan som de behandlades med. Alltså prövades det på de influensasjuka men effekten uteblev. En annan kur som rekommenderades var att gurgla sig med vätesuperoxid. I tidningarna förmedlades allehanda råd om huskurer.

Det blev ont om vårdplatser när influensan härjade som värst. Lilla Råby skola gjordes om till provisoriskt epidemisjukhus och var i funktion redan i mitten av oktober. En medicine kandidat anställdes att biträda stadsläkaren mot en ersättning på 20 kronor per dag. Frivilliga sjuksköterskor rekryterades. I mitten avoktober var ”farsotssjukhuset” i funktion och fylldes genast med sjuka.

Text: Solveig Ståhl

  Senast uppdaterad 18 mars, 2020 av Ingrid André
  Publicerad 9 mars, 2010 av Rune Källén