Södra verket
Fjärrvärmenätet i Lund började byggas 1963. En av de första delarna är hetvattencentralen Södra verket. Placeringen blev vid Klostergårdens nordvästra hörn, i kvarteret med det passande namnet Värmen. Innan dess hade varje hus värmts upp med egna lösningar, från början med ved och senare med koks eller kol, under 1950 – 60-talen oftast med olja. Detta orsakade dålig lukt och smutsade ner i staden. Det var framförallt för att komma till rätta med dessa problem som fjärrvärmenätet skulle byggas. Fjärrvärmen innebar att utsläppen kunde koncentreras till några punkter i staden. Den första fjärrvärmen producerades dock med olja men reningen hade blivit bättre och skorstenarna vid värmeverken byggdes högre vilket spred ut röken mer.
1962 beslöt stadsfullmäktige att uppföra en anläggning för fjärrvärmeleverans vid Klostergårdsområdet. Verket uppfördes 1964-1965, det skulle bli ”en i området centralt placerad värmecentral dimensionerad för tre hetvattenpannor” enligt protokollet. Av olika skäl kunde värmecentralen inte uppföras i anslutning till Klostergårdens centrumbebyggelse utan platsen för centralen blev istället på norra delen av ett kvarter som var avsett för park- och fritidsändamål väster om Nordanväg.
Byggnaden är ritad av Arkitektateljé Hans Westman i samarbete med Teknokonsult Malmö. Byggnadens konstruktion gör att innehållet visas som en symbol för välfärdssamhället. Ritningarna har med tre skorstenar, men i första etappen sattes två pannor in och det byggdes 1093 meter värmekulvertledningar. I en rapport från Kulturen beskrivs verket så här: På grund av sitt läge fick byggnaden ett mer påkostat utförande än det som planerades i den första kostnadskalkylen. Även vissa andra installationer rökgasrening fick ett mer kostsamt utförande. Byggnaden utfördes i en armerad betongkonstruktion med väggelement och takplattor av lättbetong. De två ursprungliga skorstenarna är gjutna av betong med stenullsisolering och klädda med korrugerad kopparplåt. På källarplan finns cistern, pannkällare, kulvertkällare och transformatorrum. På markplan finns cistern, pannrum, pumphus och personalutrymmen.
Interiören har smäckra träfönster indelade i mönster, gult tegel i väggarna och brunröd golvklinker. Interiören är ljus och luftig tack vare de stora fönsteröppningarna. Ursprungliga pannor och manöverbord finns delvis kvar.
Södra verket kompletterades 1982 med en fristående anläggning för naturgas, som användes när värmebehovet var som störst. På 1990-talet tillkom även en anläggning för produktion av kyla till industriområdet. Här finns även en oljecistern från 1974.
Fram till för några år sedan producerades fortfarande fjärrvärme här. Idag är anläggningen en knutpunkt för de södra fjärrvärme- och fjärrkylanäten. På Södra verket sker produktion av fjärrkyla och återvinning av värme från Källbys reningsverk.
I november 2022 gjordes en konstinstallation i verket. Installationen, Värmen, formgiven av konstnär Åsa Wirling och arkitekt Åsa Nyberg, består dels av en upplysning inifrån byggnaden, dels av två färgglada ringar, Kraftringar, som kommer att lysa runt varsin skorsten på byggnadens tak.
– Värmen är inspirerad av Hans Westmans färgformspråk och hans mångfacetterade arbete som arkitekt. I Värmen rör sig ljuset inne i Södra verket och symboliserar en långsam andning. Ljuset, som har en magentaröd kärna, skiftar mellan olika varma toner i korallrött, orange och gult. Inne i Södra verket finns olika rörelement som belyses av installationen, och sammantaget blir det som ett måleri, säger konstnär Åsa Wirling i ett pressmeddelande från Kraftringen vid invigningen 2022.
Text och foto: Kristoffer Lindblad.
Eskeröd, Carita, Kommunaltekniska verk: underlag till Kulturmiljöprogram Lunds kommun. 2012.
Kraftringen.se.