Nyberg, Bernt (1927-1978), världsberömd lundaarkitekt
Då och då ser man dem. Arkitekter och arkitektstudenter från olika delar av världen, ofta från USA och Japan. De letar sig fram längs Östra Mårtensgatan, förbi Spyken och stannar framför det gamla Landsarkivets flygel mot Arkivgatan. Där blir de stående inför den massiva och slutna tegelfasaden uppförd 1971 i mörkbrunt helsingborgstegel med fogbruket generöst utstruket så att det också täcker delar av teglet. Arkitekt för denna beundrade volym var Bernt Nyberg. På sent 60-tal fick han av Byggnadsstyrelsen uppdraget att komplettera – och också delvis nyinreda – arkivbyggnaden från 1903. Det nya annexet placerade han just på den plats som Landsarkivets arkitekt Carl Möller anvisat för framtida utbyggnad.
Bernt Nyberg föddes i Ockelbo i Gästrikland och utbildade sig till arkitekt vid KTH i Stockholm. Nyberg är ihop med Klas Anshelm och Bengt Edman känd som en av de arkitekter som under 1950-70 talen bildade en ”lundaskola” vars verk ofta kombinerade traditionellt tegelbygge med modernistiska volymer. De tre delade beundran för nestorn Sigurd Lewerentz som levde sina sista år i en tillbyggnad till Anshelms eget hus på Kävlingevägen. Den som kom Lewerentz närmast var dock Nyberg och de samtalade förtroligt om arkitekturens uppgift, mening och uttrycksmedel. Viktiga för Nyberg var förstås Lewerentz berömda tegelkyrkor i Björkhagen och Klippan, där helsinborgsteglet använts på ett sätt som ”lundaskolan” sedan övertog. Sinnlig tegelmur parad med abstrakt geometri kännetecknar också Nybergs Villa Palm på Hills väg 5 i Lund och hans gravkapell i Höör.
Åren 1958-64 hade Nyberg gemensamt arkitektkontor med Karl Koistinen – båda hade som unga arbetat hos Klas Anshelm. Därefter bildade Nyberg ett eget kontor, AKVE-gruppen, som huserade på den av Nyberg inredda vinden i ”moriska” huset vid Bantorget. Förkortningen, som stod för Arkitektur, Konstruktion, Vatten, El, vittnade om önskan att i miljonprogrammets tid betona arkitektens roll som överordnad samordnare för ett team av experter. Trots detta förblev Nyberg i hög grad en ”konstnärsarkitekt” med skarp blick för den perfekta formen och den eleganta detaljen – det gäller t ex hans omtalade ombyggnad av funkisvillan på Pedellgatan 2 och till och med i en så enkel byggnad som verkstadsbyggnaden på Kastanjegatan, idag Stenkrossen.
Landsarkivet lämnade sina gamla byggnader 2012 och de projekterades då om till studentbostäder av Fojab arkitekter. Trots att Nybergs byggnad då förvanskades genom de fönster som togs upp i den massiva muren lockar den fortsatt entusiastiska arkitekturturister.
Bilden till höger:
Gamla Landsarkivet.
T h Carl Möllers byggnad från 1903, t v Bernt Nybergs tillbyggnad från 1971.
Text och färgfoto (2025): Thomas Hellquist