logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Nilsson Ehle, Herman (1873 – 1949), ärftlighetsforskare

   Universitetet

Herman Nilsson-Ehle var en briljant forskare vars arbete hjälpte till att göra Sverige självförsörjande på spannmål under andra världskriget – men också en man som förfäktade rasbiologiska idéer och beundrade Tyskland.  

Nilsson-Ehle kom från ett bondehem i Skurup. Han var studiebegåvad och gick ut från gymnasiet, i Malmö, som primus i sin klass. Hans stora intresse var botanik men han hade högsta betyg också i grekiska, tyska och franska. Han läste i Lund och doktorerade i botanik. Senare efterträdde han Bengt Lidforss som professor i botanik.

Andrées uppmärksammade polarexpedition hade försvunnit spårlöst 1897. Den unge Nilsson-Ehle följde med Jonas Stadlings expedition som året därpå begav sig till nordöstra Sibirien för att söka efter André och hans två följeslagare. Det blev en äventyrlig resa som varade nästan ett år, tidvis i arktisk kyla. De hittade inga spår efter Andrée, men Nilsson-Ehle som följt med som botanist, kom hem med mossor och växter ur den sibiriska floran.

Tillbaka i Lund lockades han av ett nytt forskningsområde: växtförädling. Han hörde till en ny forskargeneration som såg potentialen hos Mendels återuppväckta lagar om ärftlighet. Han visade att man kunde kombinera egenskaper hos t.ex. vete och få fram sorter som var mer härdiga, gav större skörd och hade större motståndskraft mot sjukdomar. Han visade också hur mutationer, spontana och framkallade påverkade egenskaper hos avkomman.

För Nilsson-Ehle var det viktigt att använda teoretisk kunskap för att lösa praktiska problem. Han hade sina rötter i bondelivet och visste hur svåra villkoren kunde vara för odlarna.  Han blev tidigt ”head-huntad” till Sveriges utsädesförening i Svalöv och 1925 utnämndes han till chef där. 1916 hade han fått en personlig professur i ärftlighetslära vid Lunds universitet och genom denna kombination kunde han förena teori och praktik. Hans forskning gav direkta vinster för odlarna och han uppmärksammades i den internationella forskarvärlden. Förädlingsarbetet utsträcktes både till skogsträd och till fruktträd – med goda resultat. Han lyckades få igång många olika aktiviteter kring genetikens olika tillämpningar och väckte intresse för genetiken och inte minst dess användning i växtförädlingen.

Kunde förädlingsarbetet också tillämpas på människor? Herman Nilsson-Ehle var inte främmande för tanken och 1922 var han med om att grunda Statens institut för rasbiologisk forskning. Han stod nära den svenska nazismen och förordade en tyskvänlig politik. 1939 blev han ordförande i Riksföreningen Sverige-Tyskland och var ansvarig för dess tidskrift Sverige-Tyskland.

Som forskare bildade han skola för många unga genetiker både i Sverige och utomlands. Han var internationellt ryktbar, medlem av flera lärda sällskap, däribland Kungl. Vetenskapsakademien och belönades med priser och flera hedersdoktorat.

Text: Solveig Ståhl

Läs mer
Hagberg, Arne, N Herman Nilsson-Ehle (i Svenskt biografiskt lexikon, bd 27. 1990-1991).
Lärdomens Lund: Lunds universitets historia 1666 – 2004.
2004.
Romberg, Bertil, Herman Nilsson-Ehle (i Veckans lundensare: 44 intressanta och spännande 1900-talsprofiler i text och bild.) 1999.

  Senast uppdaterad 21 mars, 2021 av Ingrid André
  Publicerad 21 mars, 2021 av Ingrid André