Nationsbibliotek och Akademiska Föreningens bibliotek
1811 tog den dåvarande universitetskanslern Lars von Engeström upp tanken att skapa ett akademiskt läsesällskap för studenter och lärare där man kunde läsa tidningar och journaler. Projektet syftade till att bibringa studenterna goda seder och så långt möjligt avhålla dem från det ”skadliga biljardspelet”. Intresset var dock litet och projektet självdog men skulle i viss mån tas upp igen genom bildandet av Akademiska Föreningen 1830.
1821 beslöt den Skånska nationen att skapa ett bibliotek med målsättningen att ”innehålla sådana böcker och skrifter, hvilka icke här på stället kunna till låns bekommas, men likväl äro oumbärliga för studerande”. Hela nationens dåvarande kassa anslogs till biblioteket, 276 rdr banko (idag drygt 44 000 kr). 1830 utgavs den första tryckta katalogen som omfattade 400 band vilka fram till 1903 vuxit till 6000 band.
Även andra nationer hade bibliotek men de förblev små och 1901 lades Blekingska och Kalmar nations bibliotek ihop med det skånska som efter nationens delning 1889 hette ”Skånska nationernas bibliotek”. Den förste bibliotekarien var Henrik Reuterdahl, sedermera biskop i Lund och ärkebiskop. Han efterträddes av Edvard Berling, senare universitetsbibliotekarie som innehade den helt oavlönade sysslan i 48 år även sedan han 1844 blivit universitetsbibliotekarie.
Biblioteket fungerade som ett kursbibliotek med tyngdpunkten lagd på teologi, juridik och humaniora. Carl af Petersens som var Skånska nationens siste kurator och sedermera universitetsbibliotekarie skriver att biblioteket spelade en stor roll genom att tillhandahålla de böcker som behövdes för de så kallade förberedande examina och vissa obligatoriska ämnen som ingick i filosofie kandidatexamen, men som för många studenter inte kändes så meningsfyllt att köpa. Biblioteket fanns i två (även mitt i vintern oeldade) rum i Akademiska Föreningens nordöstra flygel och hade öppet två gånger i veckan. Nationen prenumererade även på tidningar vilka kunde lånas hos kuratorn onsdagar och lördagar kl 2-4 em.
Tanken på att vid sidan av Ateneum med tidningar och tidskrifter skapa ett bibliotek uppkom redan vid bildandet av Akademiska Föreningen 1830. Fyra år senare anslogs för första gången pengar för bokinköp och från 1837 en fast årlig summa. Den första boken i biblioteket var Jonas Hallenbergs, Svea Rikes Historia under Konung Gustaf Adolfs den stores regering vilken var en gåva på Gustav Adolfsdagen 1832. Biblioteket växte och innehöll 1842 omkring 600 böcker. Av dessa var en stor del akademiska avhandlingar och biblioteket fungerade nu liksom nationsbiblioteken som en föregångare till senare tiders kursbibliotek.
1864 tillkom en stor donation av C F Mörck med många äldre rariteter inom områdena vitterhet, juridik och sällsynta botaniska arbeten. Biblioteket har under åren fått motta ett flertal privata donationer. 1930 uppgick bokbeståndet till omkring 15 000 volymer och biblioteket sköttes av en särskild förman.
1931 överlämnades nationsbiblioteken, varav det största var den före detta Skånska nationens bibliotek och införlivades med AF:s bibliotek. Samtidigt skapades ett särskilt Biblioteksutskott med föreningens ordförande, studentkårens ordförande och fyra ledamöter förutom biblioteksförmannen. Biblioteket fungerade nu både som kursbibliotek och allmänt bibliotek för skönlitteratur m.m. Bibliotekets lokaler fanns på senare tid i den norra delen av huset och nåddes via en brant trappa. Till biblioteket hörde även de tidningar och tidskrifter som fanns utlagda på Övre Ateneum tillsammans med nyutgiven nordisk skönlitteratur. Vissa särskilt åtråvärda böcker var på medeltida vis försedda med en kedja för att undkomma stöld. En av dessa som bevarats är Agnar Mykles ”Sången om det röda rubinen” från 1956. Det blev dock efterhand svårt för AF att upprätthålla biblioteket. Kostnaderna för inköp av nya böcker steg och då universitetet skapade ett särskilt kursbibliotek försvann den rollen samtidigt som övrig litteratur fanns att låna på Stadsbiblioteket. Den sista tiden drevs verksamheten av ideella krafter genom föreningen ”Boklånarna” och i mitten av 1970-talet flyttades biblioteket till Övre Aten. Intresset var dock fortsatt svagt och kostnaderna blev för höga. 1980 lades biblioteksverksamheten ned och bestånden gallrades och såldes ut vid en stor försäljning i Stora salen samma år.
De delar av biblioteket som bevarades förvaras idag främst i Arkivet men delar finns på Övre Ateneum. Det som bevarats är främst de äldre delarna samt litteratur med anknytning till Lund och studentliv.
En del av biblioteket utgörs av omkring 300 volymer med äldre, många sällsynta verk inom skilda områden. Samlingen utgörs i sin helhet av verk som donerats till AF. Samlingen har nu donerats till UB och är tillgänglig där.
Text: Göran Larsson