Max Walter Svanberg i Stadshallen – tre gobelänger som berör
Stadshallen i Lund, ritad av Klas Anshelm invigdes 1968. Byggnaden är internationellt uppmärksammad för sitt formspråk och besöks årligen av arkitektintresserade från hela världen. Förutom byggnaden är det konsten, möbler, materialval som fascinerar.
Gobelängerna
I Stadshallens övre foajé placeradestre större gobelänger av Malmökonstnären Max Walter Svanberg. Valet av Svanberg gjordes av Klas Anshelm tillsammans med Lunds konstnämnd och rådhuskommittén. Gobelängernas placering i övre foajén tar hänsyn till Stadshallens arkitektur och ljus.
”Havets beseglade döttrar visar vågens rörelse”
”Sällsamt havandeskap i scharlakansrött rum”
Vävda av Handarbetets Vänner.
Alla tre gobelängerna är vävda av Handarbetets Vänner av väverskan Kajsa-Stina Wickmann. Handarbetets Vänner grundades 1874 i Stockholm, finns än idag och är ett ledande centrum för tillverkning, utbildning och utveckling av avancerat textilt hantverk.
Placering av vävnaderna
Ursprungligt var det tänkt att de skulle pryda väggen in mot konsertsalen. Men detta ändrades och under en längre period fanns gobelängerna i det som då var dåvarande kommunfullmäktiges sammanträdessal.
Efter den senaste renoveringen av Stadshallen återfinns de nu i sin ursprungliga placering ute i övre foajén. Gobelängerna blir därmed mer publika. Foajéns rymd och ljus ger också en bättre upplevelse av dem.
Konst som berör
Max Walter Svanbergs konst berör och upprör ibland. Många blev provocerade av erotiken i Svanbergs olika motiv i gobelängerna och i övriga konstverk av honom.
Svanberg själv har deklarerat sin syn på sin konst.
”Min konst är tillbedjarens hymn till kvinnan; till denna sällsamma hybrid av vision och verklighet, av konvulsivisk skönhet och kysk frestelse. En solitär i regnbågsrum med hud av sällsamma kläder och fjärilssvärmar, händelser och dofter, av morgonens rosenfingrar, dagens genomskinliga solar, av aftonens blå älsklingar och nattens storögda fiskar”
Debatten i fullmäktige
Lunds kommunfullmäktige har alltid varit en debatt- och pratglad församling. Intressanta debatter, men inte alltid inom fullmäktiges ansvarsområde. Därför var det kanske inte oväntat att kommunfullmäktige tog på sig rollen som konstkritiker och i slutet på 80-talet livligt diskuterade de tre vävnadernas budskap. De tre gobelängerna hade då sedan ett antal år prytt i dåvarande fullmäktigesalen i Stadshallen.
Initiativet till debatten var Vänsterpartiet som ville att vävnaderna skulle tas ner och flyttas ut från fullmäktigesalen. De ansågs förmedla en vulgär syn på kvinnokroppen och förmedla ett antifeministiskt perspektiv.
Ett viktigt argument i debatten var att verken var uppsatta just i fullmäktigesalen. Såväl ledamöterna som allmänheten skulle inte behöva beskåda dessa ofrivilligt. Debatten blev inte mindre intressant när en ledamot ur den äldre generationen tyckte vävnaderna var fina och inte alls antifeministiska och vulgära. Många valde en mer pragmatisk inställning och valde att in lägga sig i debatten
Åren går och man kan möjligen konstatera att Vänsterpartiet vunnit en halv seger, men det har också de som värnar konstverken. Vävnaderna blev kvar men flyttades efter renovering till sin ursprungsplacering. Allt frid och fröjd!
Max Walter Svanberg (1912-1994)
Svanberg föddes i Malmö, han drabbades i unga år av polio. Svanberg utbildades vid Skånska målarskolan i Malmö, senare studerade han bl.a. för Otte Sköld i Stockholm. Svanberg tog starkt intryck av surrealismen. Efter hand anslöt han sig till den konstnärliga gruppen Imaginisterna, där hans måleri utvecklades till en slags surrealistiskt betonad fantasikonst, ofta av erotisk karaktär.
Text: Christine Jönsson, foto: Lennart Perlenhem