Holmström, Britta (1911-1992), grundare av IM, individuell människohjälp.
I huset vid hörnet Grönegatan/Stålbrogatan berättar Stefan Holmström om sin mamma Britta Holmström. Det huset, där också August Strindberg och Elin Wägner bott, har varit familjen Holmströms hem sedan 1954.
Britta Holmström föddes i småländska Sävsjö. Fadern John Ringius var trävaruhandlare.
— Det var nog morfar som tyckte att dottern hade läshuvud och skulle satsas på, säger Stefan Holmström.
Gymnasiestudier blev det på flickläroverket Lindebergska skolan i Lund. I Lund blev det också universitetsstudier i filosofi, nationalekonomi och religionskunskap. Dåtidens studenter ingick i matlag och det var i ett sådant Britta och Folke Holmström möttes. Sonen Stefan föddes 1938 och fick sedermera en syster och fyra bröder.
Britta Holmström följde med maken, som var teolog och kristendomslärare, när denne 1939 fick en tjänst på Katedralskolan i Linköping.
Praghjälpen
1 oktober 1938 bodde familjen ännu i Lund. Nazityskland hade med västmakternas tillstånd invaderat det Sudettyska området i Tjeckoslovakien. Invånarna, många judar, flydde undan tyskarna. Detta var en händelse som för alltid förändrade familjen Holmströms liv.
Det är denna dag Britta Holmström får en vision. Hon hör rösten som säger ”en ny mission skall begynnas”. Hon vågade först inte berätta för maken utan gick till vännen Ester Lutterman, känd KFUK-ledare. Efter deras samtal var hon övertygad om att hon måste handla.
Praghjälpen föddes. Pengar samlades in. När ingen kunde åka med de insamlade 13 000 kronorna åkte paret Holmström själv. Lille Stefan, som så småningom skulle bli IM:s generalsekreterare, fick ackorderas bort.
När hela Tjeckoslovakien invaderats gick det inte längre att verka där. Hjälpen vidgades till hela Europa och 1944 startade IM, inomeuropeisk mission.
IM startas 1944
Efter kriget förklarade Britta Holmström för sonen Stefan att det var många barn som led svårt i Tyskland. Hon ville åka dit och hjälpa. Kunde sonen tillåta detta.
Nu i december 2015 återberättar Stefan Holmström hur han svarade: Jag tror att de tyska barnen behöver mor bättre än vi just nu.
— Mor och far var mycket borta. Vi hade barnflicka och så fanns ju mormor och morfar i Sävsjö. IM hade då inget kontor. Det var vårt hem i Linköping som var kontoret och därmed hade vi ändå mor mycket hemma. Hon var upptagen men väldigt kär i sina barn. Jag minns våra lördagssamlingar. Efter helgmålsringningen satt vi samman, pratade och läste böcker, berättar Stefan Holmström.
1953 återvände familjen till Lund. Folke Holmström fick tjänst vid universitetet och som lärare vid Katedralskolan.
Huset vid Grönegatan/Stålbrogatan, som var ett ruckel, köptes och för IM köptes huset vid Spolegatan.
Dalai Lama
1966 breddades IM och fick det innehåll organisationen ännu har. Bokstäverna utläses nu individuell människohjälp och har hjälpverksamhet över hela världen. Britta Holmström fanns med i ledningen nästan fram till sin död. Hon hyllades av påven, nominerades till Nobels fredspris och fick som få kvinnor Serafimermedaljen. 1961 blev hon hedersdoktor i Lund.
På 1950-talet satt hon i riksdagen för folkpartiet och hon var ledamot vid två kyrkomöten. 1951 motionerade hon om att kvinnor borde få bli präster.
Flyktingar från Tibet tillhörde de som Britta Holmström hjälpte och fick en personlig kontakt med Dalai Lama. Stefan Holmström berättar om ett av Dalai Lamas besök i Lund. Nu var Britta Holmström gammal och sjuk.
— Vi satt på universitetsrektorns rum när Dalai Lama frågar efter mor. Vi sa att hon var sjuk och låg på lasarettet. Då åker vi dit, sa Dalai Lama. Så blev det med polisens och säkerhetsfolkets eskort.
Britta Holmströms gata
Sin sista tid tillbringade Britta Holmström på Ribbingska sjukhemmet. Som en av få kvinnor har hon fått namnge en gata. Britta Holmströms gata är en kort gata intill internationella studenthuset mittför det hus som tills helt nyligen var IM:s huvudkontor vid Spolegatan.
Britta Holmström är begravd på Brunnby kyrkogård.
Text: Ingrid Nathell