logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Källby

   Byarna

Höje å har en viktig roll i Lunds tidiga historia. Dels som transportled längs med ån, dels för att de platser där det gick att till fots korsa ån kom att bli viktiga platser. Genom uppdämning av ån kunde man exempelvis driva en kvarn. Vattensamlingen innebar också tillgång till vatten för bevattning och för odling av fisk och själva fördämningen gav en väg att korsa ån torrskodd på. Den som under medeltiden följde Höje å mot Lund kom först till fördämningskorsningen vid kvarnen i Värpinge. Nästa möjlighet därefter att korsa ån torrskodd till fots erbjöds två kilometer uppströms där ytterligare en kvarndamm anlagts.

Källby kvarn och östra markerna i Källby 1897. Foto: A.W. Rahmn/Kulturen.

Denna plats kom tidigt att kallas Källby eller Kielby, som det står i de äldsta danska källorna. Platsen beskrivs som Kielby vång och Kielby vad. Ett vad är en grundare och lugnare plats i en vattenström där man kan korsa den, samma betydelse som engelska -ford och tyska -furt som än idag förekommer i många ortnamn. Käll- i ortnamnet kommer sannolikt från ordet köl. Antingen har det förekommit någon kölliknande formation i landskapet i närheten eller så har det helt enkelt tagit emot på botten på denna plats; en markering att där var det grunt. Som så ofta vet vi inte helt säkert.

Den första direkta daterade historiska källan till platsen är från 1314. Sommaren 1314 hade kung Erik Menved av Danmark fullt upp med ett stort bondeuppror på norra Jylland, som dessutom underblåstes av den nytillträdde lundaärkebiskopen Esger Juul. Den senare var missnöjd med kungens hållning till ärkebiskopssätet i nyligen upprättade och konkurrerande Uppsala, tilldelningen av gods till kyrkan och en hel del annat därutöver. Fiendskapen dessa två emellan var så stor att ärkebiskopen till och med lät bannlysa kungen 1317 efter att ha flytt hals över huvud från kungens män till Hammershus på Bornholm. Men det är en annan historia.

Däremot resulterade det hela i att Erik Menved den 8 december 1314 förbjuder Skånes befolkning att ”använda vägen till Malmö som löper från Lund, genom Kielby vång och Kielby vad”. Exakt vad som föranledde detta är inte helt klargjort, möjligen skulle trafiken begränsas till ett fåtal ställen för att stävja ytterligare uppror eller främja tull. Huvudvägen in till Lund gick via Höjebro, ytterligare två kilometer uppströms och korsningen för den gamla vägen till Uppåkra.

Bilder från ett svunnet Källby. Foto: Stadsarkitektkontoret.

I ett dokument från 1338 får vi vetskap om att Jens Uffesen (av högadelssläkten Neb från Själland) arrenderar Källby gods av cistercienserklostret i Bosjökloster. Därmed känner vi till att Källby ägs av cisterciensersystrarna i Bosjökloster vid denna tidpunkt. I ett påvebrev från Lucius III från 1182 står att stormannen Tord Thott har skänkt hela Bosön och intilliggande ägor till detta. Tord, som också har tillnamnet Gaggae (den skäggige), står nämnd i släktkrönikorna. I fru Thale Ulfstands släktbok från 1656 finns ett rim som beskriver Tords gärningar som lyder: ”Kielby mölle, Dalby vaang, Böge ora og Ringsiö faang, det giver jeg dig Bosöe kloster ny, og selv hviler jeg i denne höi.” Genom släktkrönikorna ges indirekta bevis för att Kielby mölle fanns på platsen under Tords levnad och i samband med Bosjöklosters grundande, vilket ger en datering till andra halvan av 1100-talet för bebyggelse i Källby.

Källby kommer i den danska sockenbildningen till att tillhöra S:t Godehards (S:t Gotthards) socken och kyrka innanför Lunds vallar. Kyrkan vi vet väldigt lite om, då den endast nämns en gång i en skrift från 1377 och kyrkan revs 1834. En del av den som kunnat dateras till 1140-talet, finns inmurad i domkyrkans södra torns portal. I fyra sekel, från 1150-tal fram till reformationen 1536, är Källby del av cisterciensersystrarnas ägor.

Bosjökloster ägde Källby och förvaltade byn under många hundra år. Foto: B Gisbertz, april 2019

Klostret drevs mycket framgångsrikt av nunnorna som huvudsakligen kom från skånska adelssläkter och många släktnamn från hela Danmark förekommer i dokumenten som beskriver organisation och verksamhet. För att bli upptagen som novis på klostret krävdes en hög avgift. 1525 finns noteringar om att inte mindre än 216 gårdar och gods i Skåne ingick i Bosjöklosters ägor, av vilka Källby var en. Klostret har också varit ett av ärkestiftets huvudkloster och hade nära kopplingar till Allhelgonaklostret i Lund. Efter reformationen togs Bosjökloster över av den danska staten och nunnorna fick flytta till S:t Peters nunnekloster i Lund. Sannolikt följde skötsel och drift av Källby med över till Lund i samband med detta.

År 1650 behövde kung Fredrik III förstärka statskassan och pantsatte tillgångarna i S:t Peters kloster, där Källby mölla nämns. Strax efter att Skåne blivit svenskt 1658 såldes tillgångarna ut. Biskop Peder Winstrup köper Källby 1664 och slår ihop verksamheten med Värpinge, som han redan ägde, för att få stordriftsfördelar. Värpinge kom att bli administrativt centrum för Källby och Källby blev alltmer del av Värpinge. Därmed styckades Källbys ägor upp och såldes ut på olika sätt för första gången. Byns ägor kom att tillhöra många ägare med olika intressen och ambition för marken.

Den äldsta kända kartan över Källby är skifteskartan från 1799, där man kan se bytomten ligga vid Höjeås uppdämning och kvarn. Där förekommer en mjölnaregård bredvid kvarnen och en samlad bebyggelse. I skiftet delas jordarna upp ytterligare en andra gång i Källbys historia och går olika vägar och öden till mötes. Det upprättades 16 smålotter för bostadsbebyggelse. Skoljorden som var löning och avkastning till rektorn, läraren och kantorn vid Katedralskolan (och som omnämns redan 1692) förekommer på kartan och intressant är att personalstyrkan allt i allo förefaller uppgå till tre heltidsresurser på skolan. Skoljorden såldes 1950 till Lunds stad och byggnaderna revs 1974.

År 1860 fanns det 16 hushåll i Källby, som då var ungefär lika stor som Värpinge och så förhöll det sig långt in på 1900-talet. När järnvägen mellan Lund och Malmö byggdes och invigdes den 26 oktober 1856 delades Källby mitt itu och en banvaktsstuga byggdes vid järnvägskorsningen på vägen mellan Källby och Värpinge. Gårdarna kom att ligga på var sin sida om järnvägen.

Källby kom att både upphöra som by och försvinna under 1900-talet. Lunds vattenverk köpte mark i Källby 1906 för vattenförsörjning till staden. Nedströms köpte Lunds reningsverk 1929 en tredjedel av Källbys marker och större delen väster om järnvägen till att bli reningsverk, efter det att grannarna i Lomma klagat på utsläpp, illaluktande vatten och fiskdöd i Höje å. Lunds stad ansåg sig behöva stora ytor för att lagra rötslam och vartefter ytorna utökades blev västra Källbys öde beseglat. Reningsverkets mark utökades successivt under hela 1930-talet. I april 1938 beslutade stadsfullmäktige att norra delen av Källby skulle bli industriområde och Åkerlund & Rausing fick marken gratis. 1939–40 samt 1943 köptes resten av marken väster om järnvägen och bebyggdes med industri och bostadsområden. Källby öster om järnvägen köptes av Lunds stad 1957 och i köpet ingick Klostergården. Alla resterande gårdar och fastigheter revs och bostadsområdet Klostergården uppfördes på platsen 1962–1965. Klostergårdens centrum stod klart 1966. Källbybadet byggdes också under samma period. 

Idag finns endast en bro över ån på den plats där Källby en gång lång. Foto: B Gisbertz, oktober 2022.

Genom successiv avstyckning under ett par hundra år kom byn att försvinna helt. Idag finns bara en minnestavla kvar strax norr om korsningen över ån över den by som i hundratals år varit en del i både i kungamakt och kyrkans etablering och verksamhet i Skåne. Bara brokorsningen finns kvar tillsammans med byns namn på flera platser i södra Lund. Men inte att förglömma – tusentals människor bor och arbetar på platsen fortfarande och bidrar till områdets fortsatta framtid och det som sker idag blir framtida historia. Nyligen blev Källby en del av naturreservatet längs Höje å, som är ett fint och vackert utflyktsmål för att uppleva ännu en sida av vår mångskiftande stad. Man kan också ägna Källby en tanke när man tittar ut från tågen från Malmö och Köpenhamn österut vid Lunds södra infart längs järnvägen. Där ligger ån, korsningen och trakten som en gång var en by som förekom i kungars påbud och brev från påvar och ärkebiskopar.

Text: Björn Gisbertz

Läs mer
Lund utanför vallarna: bevaringsprogram. Del 2. 1996.
Lunds historia: staden och omlandet. D.1. Medeltiden: en metropol växer fram. 2012.
Lunds historia: staden och omlandet. D.2. Tidigmodern tid: en bördig bygd. 2012.
Wetterberg, Gunnar, Skånes historia: 1, 11500 f.Kr. – 1375 e.Kr. 2016.

Källbymölla hållplats
Läs mer om Lunds byar
Se också Tidslinjen Lund växer.

  Senast uppdaterad 14 november, 2023 av Ingrid André
  Publicerad 16 oktober, 2022 av Ingrid André