Heraldikens Lund
Den som är uppmärksam kommer snart att finna många vackra heraldiska vapen i Lunds centrum. De förekommer på byggnader, lyktstolpar och föremål i stadsbilden och som motiv och dekorationer i olika sammanhang under året. Två heraldiska vapen utmärker sig och förekommer på fler ställen än andra: stadsvapnet och häradsvapnet.
Heraldiken som företeelse uppstår i 1130-talets Normandie och kommer under 1190-talet till Danmark och lite senare (ca 1280–1330) till Norge och Sverige. Lund var både bland de första städerna i Danmark och blev en viktig stad för både statsbildning och ärkebiskopssätet för Norden.
Därför är det lite märkligt att Lund inte är med bland de första städerna med stadsvapen. Det finns stadsvapen från Varde, Århus, Randers, Roskilde och Viborg som kan dateras till perioden mellan 1225–1250, men Lund lyser med sin frånvaro. Det äldsta spåret av Lunds stadsvapen är den stamp som det stämplats med som kan dateras till 1350-talet.
Inom heraldiken utgår ett vapen från beskrivningen i textform, en så kallad blasonering, som för Lunds stadsvapen fastställdes 1913 och lyder ”En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött.” Utifrån blasoneringen kan stor konstnärlig frihet tillämpas i själva illustrationen av vapnet, vilket gör att det kan ha variationer i utseendet så länge blasoneringen följs.
Häradsvapnet och stadsvapnet vanligast
Häradsvapnet har också sin historia. Lund ligger i Torna härad och har fått sitt namn från hagtornsbusken. Häraderna i Danmark har anor tillbaka till 900-tal och vikingatid som militär administrativ indelning, kanske ännu tidigare som omland till centralorter. Under 1100-talet förlades tingsplatser där också och det finns många förslag och uppslag på var denna tingsplats kan ha varit belägen. I byn Östra Torn finns belägg från 1570-talet om ett Torne wong (Torna äng). Det finns också en hypotes att tingsplatsen varit belägen någonstans mellan Östra Torn och Vallkärra Torn, vars mittpunkt i så fall blir där Norra Fäladen idag ligger.
Den första gången ordet härad förekommer är i Knut den Heliges gåvobrev från 1085 men där förekommer inte Torna härad. Första gången Torna härad nämns (som Tornæheret) förefaller vara i Kung Valdemars Jordbok från 1232 och första förekomsten av Torna härad i Diplomatarium Danicum är ett pantbrev från den 9 mars 1402. Det första sigillet med häradsvapnet som idag finns bevarat är från 1524 och de äldsta sigillstamparna som finns bevarade är från 1647 och 1682, båda finns i Lunds tingsrätts förvar idag. Oavsett när Torna härad etablerades så är det här Lund idag ligger. Det finns ingen fastställd blasonering men det beskrivs som ”i fält av silver en svart stiliserad (hag-)tornsbuske.”
Text: Björn Gisbertz
Foto: Kristoffer Lindblad