Akademiska kapellet i Lund
Lunds akademiska kapell (AK), inrättat 1745, är vårt lands tredje äldsta orkester efter Hovkapellet (1526) och Uppsala akademiska kapell (1627). Verksamheten var länge inriktad på att framföra musik vid olika högtider som universitet ordnar men också att ge studenterna möjlighet till meningsfull sysselsättning på fritiden. Under senare delen av 1800-talet växte kapellet till en orkester med kapacitet att spela större symfonisk musik och som gav offentliga konserter vid sidan av plikterna att förse universitetet med ceremonimusik. Sedan slutet av 1900-talet ger sig orkestern också ut på turnéer i Sverige och utomlands. Den har idag (2022) ca 70 medlemmar som alla är studenter. Dirigent och konstnärlig ledare sedan 2006 är Patrik Andersson.
När Lunds universitetet inrättades 1668 uppstod snart ett behov av musik vid högtider som rektors- och professorsinstallationer, promovering av doktorer och firande av höga beskyddares födelse- och namnsdagar. Universitetet nöjde sig länge med att för dessa uppdrag hyra in stads- och domkyrkomusikanten och från 1699 ingick de direkt i dennes tjänsteplikt. Ibland fick han assistens av amatörmusicerande studenter. Girighet liksom ifrågasatt musikalisk kompetens hos stadsmusikanten Ytterstedt, verksam på 1730-talet, ledde till att universitetsledningen bestämde sig för att avveckla hans engagemang som festivitasmusiker. I stället bildade konsistoriet 1745 ett ”Capell af Musicanter” där musiken skulle ombesörjas av 12 musikstipendiater. Universitetets satsning på ett eget musikkapell sammanföll i tiden med den betydelse som amatörmusicerande börjat få inom aristokratin och borgerskapet, ett intresse som kom att hålla i sig in i följande århundrade. Stipendiesystemet innebar att ynglingar som sökte sig till universitetet för studier kunde fortsätta att musicera vid sidan om dessa. Till AK knöts också många adelsynglingar som av skilda skäl, bl.a. att de var allt för välbeställda, inte kom ifråga för stipendier.
Kapellets första ledare – director musices – blev den unge teologistudenten Friedrich Kraus. Ett bestående minne av hans gärning är den delvis unika samling av musikalier av europeiska tonsättare – även samtida svenska sådana – som han byggde upp och som idag finns bevarade i universitetsbiblioteket (Samling Kraus). Kraus efterträddes 1780 av Christian Wenster (1735–1823), son till organisten i Karlshamn Christian Wenster d.ä vars betydelsefulla notsamling av samtida musik, varav flera rariteter, han ärvde. Också denna samling (Samling Wenster) finns idag i universitetsbiblioteket. Christian Wenster d.y. efterträddes 1806 av sin son Emanuel Wenster (1785–1856) som upprätthöll posten fram till sin död.
Bland kapellmästare som därefter under längre perioder innehaft director musices-tjänsten kan nämnas Wilhelm Gnosspelius (1809–1887). Han tillträdde 1858 och lyckades med sitt stora musikaliska kunnande få kapellet att blomstra. Under hans tid växte den lilla kammarensemblen till en orkester som kunde spela symfonier av Haydn, Mozart, Beethoven och Mendelssohn. Med Alfred Berg (1857–1927), universitetskapellmästare 1897–1923, bröts traditionen att director musices också var domkyrkoorganist. Bergs insats som kapellmästare överskuggas helt av hans legendariska karriär som anförare av Lunds studentsångförening 1891–1925. Han efterträddes av Gerhard Lundqvist som hade en bakgrund som militärmusiker. Under hans långa tid som director musices 1923–1961, lånades ibland professionella musiker in (som Sten Broman och John Fernström) och kapellets kompetens blev större. Lundqvist var också dirigent för Lunds orkesterförening 1930–1954.
Akademiska kapellet repeterar 2004. Foto: Jonas Jakobsson
Johan Åkesson (1930–2017) ledde AK 1972–1997. Under hans tid växte det till en fulltalig symfoniorkester där studenterna dominerade som medverkande. Åkesson var en uppskattad lärare på violin både för amatörerna i kapellet och vid Malmö musikhögskola. Han grundade även stråkensemblen Capella lundensis. 1996 ledde han AK på dess första utlandsturné till München. Andra turnéer har på 2000-talet företagits till Nederländerna, Belgien, England, USA och Italien.
Sedan 2006 är Patrik Andersson director musices samt förestående för universitetets musikenhet Odeum. Han har genom denna organisation byggt upp en vittförgrenad musikalisk verksamhet för studenterna med musicerande i olika ensembler (varav AK är en), men också konserter, föreläsningar och utbildning. Verksamheten försiggår i byggnaden Palæstra et Odeum, uppförd 1883 efter ritningar av Hugo Zettervall. Den rymde ursprungligen en gymnastiksal (palæstra) och en musiksal (odeum). En förödande brand 1983 skadade båda salarna. Gymnastiksalen ersattes med en hörsal medan den ståtliga kapellsalen som varit övningslokal för AK sedan huset byggdes kunde återställas helt. I salen repeterar Odeums alla ensembler där, men den är också scen för föreläsningar och kammarmusikkonserter. AK utnyttjar däremot oftast Universitetsaulan som konsertsal. Odeums personal liksom ett stort musikbibliotek har också lokaler i Odeum-byggnaden. All musik som AK spelat finns bevarad antingen i detta bibliotek eller i samlingar (se ovan) som deponerats på universitetsbiblioteket.
Redan från mitten av 1700-talet kunde kapellet med hjälp av donationer köpa in musikinstrument och flera av dessa äldre instrument har bevarats. Några av de mer värdefulla är idag deponerats hos Musikmuseet i Stockholm eller Kulturen i Lund.
Genom tiderna har studenter som tillhört AK fört vidare sin erfarenhet av orkesterspel till andra musikensembler över hela Sverige när de som färdigutbildade läkare, präster, jurister, ingenjörer, arkitekter, lärare m.m. lämnat Lund. Med hjälp av deras aktiva insatser uppstod från tidigt 1800-tal och framöver livaktiga musiksällskap i de flesta större städer och tätorter i landet och fortfarande idag fortsätter gamla kapellister att berika det svenska musiklivet på allehanda sätt.
Text: Boel Lindberg 2022
Läs mer
Lindberg, Boel, Att bidra till ”hjertats och böjelsernas förädling”: Musicerande sällskap i svenska städer 1790–1860. (i Musikaliska sällskapet i Visby 200 år 1815–2015. 2015).
Lindberg, Boel, Musicerande adelsmän, sjungande mamseller och turnerande virtuoser. Musikutövare i det Wärmländska musikaliska harmoniska sällskapet 1816-1827. (i Lekstugan: festskrift till Magnus Gustafsson. 2015.)
Odeum 10 år: ett decennium av musicerande, bildning och konserter. 2017.
Spelglädje i Lundagård: 250 år med Akademiska kapellet. Red. Greger Andersson. 2005
Fonogram:
Sounds of Lund University. 2 CD. 2010.