Vänskapens hus – en plats för trivsam samvaro sedan 1700-talet
Vänskapens hus bedriver sin verksamhet i ett gammalt hus på Bredgatan 19 byggt 1794 och förvaltar grannhuset Bredgatan 21 byggt 1790. Husen ägs av kommunen. År 1977 flyttade Vänskapens hus in. Tio år senare ville kommunen göra om huset helt. Det skulle ändras helt och bestå av fyra lägenheter. Ninnie Sahlström, en av grundarna till Vänskapens hus, lyckades få kommunen att tänka om. Vänskapens hus fick en mångårig dispositionsrätt mot att man tog på sig ansvaret att med varsam hand renovera det och grannhuset. Ett hus och dess värdefulla interiör räddades på detta sätt.
Bredgatan 19 har hyst många människor med intressanta levnadsöden från den första ägaren professor Pehr Tegman med familj till den sista – pianisten Inez Möller, som lämnade huset 1966. Hon bodde sedan på Ribbingska sjukhuset livet ut men längtade alltid tillbaka till sitt hem på Bredgatan.
Det började med en jourtelefon
Den verksamhet som bedrivs i Vänskapens hus startade 10 mars 1967 med namnet Kontakt-tjänst i IMs (Individuell Människohjälps) hus på Spolegatan.
Initiativtagare var socialassistent Ingrid Bern och Ninnie Sahlström. En grupp snabbutbildade kvinnor bemannade en jourtelefon på helgnätterna så att människor i akut behov av hjälp hade någon att vända sig till eftersom all social service var stängd över veckosluten.
Från Stora Södergatan till Bredgatan
Verksamheten utvidgades snabbt och man fick låna utrymme av KFUK i församlingshemmet Ugglan, av kyrkan i Finngatan 3 och av Hemgården. Då kunde man ha verkstad, vävstuga och julfirande. År 1972 kunde man samla all verksamhet i ett eget hus då kommunen gett tillträde till en rivningsfastighet – Stora Södergatan 39. Nu hade man fått ett Vänskapens hus. Här bjöds på musik, dans, föredrag om framför allt freds- miljö- och hälsofrågor.
År 1974 bildades en Matfront, 1975 ett matlag, 1976 en miljögrupp. Hösten 1975 samlades på Ingrid Berns initiativ en särskild arbetsgrupp med sikte på gemenskap men också på att stödja husets ekonomi. Våren 1976 började man med försäljning av begagnade saker. I början av 1977 fick man information om att huset på Stora Södergatan skulle rivas. Som kompensation erbjöd kommunen ett hus på Bredgatan. Efter att ha etablerat sig där kunde man fira jul i det nya huset. Verksamheterna från det gamla huset följde i princip med till det nya och en del saker förbättrades. I stället för matlag bjöds det på en mycket uppskattad vegetarisk lunch tillagad av Nelly Johansson och återbruksförsäljningen tog Britta Eriksson, f.d. ägare till Hasselgrens, och hennes man hand om.
Kaffe, föredrag, marknader – dagen verksamhet är brokig.
Idag är Vänskapens hus ett hem för många föreningar och grupper. Många stödgrupper t.ex. AA träffas i huset. Efter det att IM sålt sin fastighet på Spolegatan har en del av dess verksamhet flyttats till Vänskapens hus. Några veckor på sommaren serveras kaffe i trädgården i samarbete med IM och Träffpunkt Laurentiigatan. På lördagarna kl.18.15 serveras kaffe och kl.19 hålls föredrag. Då är återbruksboden öppen. Fyra gånger per år arrangeras marknader med servering, lotteri och försäljning.
All verksamhet har ända sedan starten bedrivits av frivilliga krafter. För underhåll av de gamla husen står grundaren Ninnie Sahlströms son Olof Sahlström. Den arbetsgrupp, som Ingrid Bern tog initiativ till 1975, finns fortfarande. Gruppen planerar och förbereder kommande aktiviteter över en kopp kaffe. De flesta i gruppen har arbetat för Vänskapens hus i många år och är inte så unga längre. Nya friska krafter är varmt välkomna.
Bildgalleri från Vänskapens hus. Klicka på bild för att förstora.
Text: Margareta Wickström, foto: Claes Wahlöö
Läs mer:
Rudberg, Inger, Tre gårdar i Lund. 1995
Sahlström, Ninnie, Kontakt-Tjänst, Vänskapens hus – Ett medmänskligt alternativ. 1987