Nilsson, Sven (1787-1883), naturalhistoriker
Sven Nilsson beskrivs som osedvanligt begåvad och med en vetenskaplig lidelse och en outtröttlig arbetsförmåga. Som zoolog blev han skolbildande i Sverige, som geolog och paleontolog var han i flera avseenden pionjär och som arkeolog en internationellt erkänd auktoritet. Hans namn var känt och aktat långt utanför landets gränser.
Sven Nilsson föddes i Asmundtorp utanför Landskrona. Framför honom låg en märklig bana som skulle komma att spänna över nästan ett sekel. Elva år gammal skrevs han in i Landskrona trivialskola. Undervisningen omfattade främst teologi, latin och grekiska och syftet var att han skulle fortsätta med teologiska studier och han blev faktiskt prästvigd längre fram i livet.
1806 på våren skrevs han in vid Lunds Universitet och inom några år hade han avlagt examen i teologi, examen i filologi (grekiska, orientaliska språk, latin, estetik och historia), examen i filosofi och senare kandidatexamen i medicin, men han bedrev studier även i geologi och anatomi.
1811 blev han erbjuden docentur i teologi, men valde istället att bli docent i naturalhistoria och amanuens vid naturaliekabinettet. 1816 blev han adjunkt i ekonomi. 1821 fick han professors namn (utan materiella förmåner). 1821 invaldes han i Kungliga Vetenskapsakademien. 1828 prästvigdes han och fick som personligt prebende Västra Nöbbelövs och Skivarps regala pastorat (för att han skulle kunna försörja sig och sin familj). 1828 kallades han till intendent vid Riksmuseet i Stockholm. Tillbaka i Lund1830 blev han vikarierande professor i naturalhistoria. 1832 blev han efter många strider i den akademiska världen professor (en tjänst som han lämnade 1856). 1845-46 var han rektor för Lunds universitet.
Han skrev och publicerade under hela livet. Det magnum opus som de flesta förknippar med namnet Sven Nilsson, ’Skandinavisk Fauna’ var under många generationer ett standardverk för alla naturvänner. Den första delen kom 1820 och den sista blev klar 1855.
Sven Nilsson tycks ha uttryckt sig obesvärat på latin, franska, engelska och tyska. Han efterlämnade en omfattande korrespondens med allt från kungar till bönderna i hans pastorat, men främst med samtida vetenskapsmän. Hans arkiv finns bevarat på Universitetsbiblioteket i Lund.
Sven Nilsson dog 1883 efter mer än 70 års forskning. Han var zoolog, geolog, arkeolog, antropolog, paleontolog, naturalhistoriker, teolog, ornitolog och universitetslärare. Hans samlingar finns i Lunds Historiska Museum.
Bysten ovan av Sven Nilsson finns på Historiska museet och är utförd av hans dotter Ida Nilsson, skulptör och självlärd arkeolog.
Text och foto: Annika André
2019-01