1974 – då Lunds stad blev Lunds kommun
Efter år av statliga utredningar och styrande inriktningsbeslut bildas storkommunen Lund den 1 januari 1974. Kommunvalet den 16 september 1973 blir det val som väljer den nya kommunens första kommunfullmäktige.
September 1973 – en händelserik månad.
September var en händelserik månad såväl i världen som i Sverige och i Lund. I Chile störtades president Salvador Allende i en statskupp. I Stockholm pågick ett gisslandrama på Norrmalmstorg och Sveriges kung Gustav VI Adolf avled dagen innan valdagen.
Valdagen det året var söndagen den 16 september. Då var det val till riksdag, landsting och kommun. Riksdagsvalet blev jämt mellan blocken, 175 mandat till vardera sida. Under den kommande mandatperioden avgjordes många beslut med lottning och perioden kallas i folkmun lotteririksdagen.
I Lund valde man för första gången det kommunfullmäktige som från den 1 januari 1974 skulle styra den nya storkommunen, Lunds kommun.
Från stad och landsortskommuner till Lunds kommun.
De stora kommunsammanslagningarna sker under 1900 talet. I det geografiska område som idag är Lunds kommun fanns, fram till första kommunsammanslagningen år 1914, en stadskommun och tjugoen landskommuner. I början på 1950-talet sker diverse sammanslagningar och slutligen år 1974 får Lunds kommun sin nuvarande geografiska utformning. Då införlivades kommunerna Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöd med staden Lund. Torns landsortskommun hade införlivats redan den 1967.
En lång process inför bildandet av Lunds kommun
Processen var lång och redan den 3 november 1964 hölls första sammanträdet i Lunds rådhus med den lokala samarbetsnämnd som bildats för att möjliggöra sammanslagningen. Sista sammanträdet i denna nämnd hölls den 17 maj 1973.
Ordförande under hela samarbetsnämndens nioåriga arbete var kommunstyrelsens ordförande i Lund Hans Ingemansson. Förutom Hans Ingemansson som representerade högerpartiet fanns också Nils Gustavsson från Socialdemokraterna med i nämnden. Dessa båda har efteråt framstått som garanter för att arbetet kunde slutföras. En viktig roll hade också Lunds stads kanslichef Sven Garpinger.
Från vänster: Hans Ingemansson, Nils Gustavsson och Sven Garpinger
I intervjuer har såväl Hans Ingemansson som Nils Gustavsson vittnat om att det största motståndet stod Staffanstorps representanter för. Den statliga utredningen delade i sitt ursprungsförslag till stor del upp Staffanstorp mellan Lund och Malmö.
Staffanstorp slogs under hela perioden för självständighet och vann till stor del denna strid. Socialdemokraternas Nils Gustavsson nämner i en intervju en avslutande måltid med arbetsutskottet för den lokala samarbetsnämnden. Det var i mars 1973 på Gästis i Staffanstorp. Enligt Nils Gustavsson såg många av deltagarna detta möte som ett slutligt avsked till Staffanstorp, han framhåller också att alla samtal under många år skett i mycket god anda. Det styrks också i intervjuer med Hans Ingemansson.
Diskussioner fördes också i ett tidigt skede, hur nuvarande Lomma kommun skulle utformas. Det fanns ett intresse från framförallt Lunds stad att få en större omland även västerut. Framför allt ville man ha med Bjärred, sedan gammalt Lundabornas sommarland vid havet, som fram till 1939 kunde nås med järnväg från Lund.
Statens ambition med att minska antalet kommuner var främst att ge tillväxtmöjligheter och ekonomisk hållbarhet i de allt fler uppgifter som lades på kommunerna. En större decentralisering till färre antal kommuner ansågs vara en förutsättning för utbyggnaden av såväl social omsorg som kommunala faciliteter, t.ex. vatten och avlopp. Större kommuner ansågs också behövas för att utveckla bostadsbyggande och andra kommunala verksamheter.
Att den nya storkommunen bildas runt Lunds stad var ingen slump. Viktiga tillväxtfaktorer var universitetet, statliga sjukinrättningar samt sjukhuset, men också ett antal viktiga tillväxtföretag.
Hur såg det ut politiskt innan sammanslagningen?
Kommunpolitiken i Lunds stad under 50- och 60-talet präglades av politisk samsyn och samregerande mellan de politiska blocken där såväl borgerliga som socialdemokratiska politiker gavs ledande befattningar i kommunen.
De mindre kommunerna hade också en samförståndspolitik. Här verkade det vara närheten och personkopplingar som gav samförståndet och inte vilket parti man representerade. Under mandatperioden före kommunsammanslagningen hade Genarp och Veberöd borgerlig dominans. I Dalby var centern dominerande.
Södra Sandby blev i slutet på 60-talet en inflyttningskommun dit unga familjer valde att flytta från Malmö och Lund till nybyggda villor. Till del gällde det också Dalby och Veberöd, men den politiska påverkan blev störst i Södra Sandby. Nya invånare krävde bättre service, i valet 1970 bildades ett parti som kom att verka fram till kommunsammanslagningen 1974, Sandbypartiet.
Partiet beskrivs i titeln på en minnesskrift ” Sandbypartiet 1970–1973, tre händelserika år i byns politiska liv när nyinflyttade akademiker i spåren av 1968 rörde runt i kommunpolitiken”. Socialdemokraterna behöll makten men Sandbypartiet fick efter en kort valrörelse 7 mandat och därmed såväl vågmästarroll som ett rejält politiskt inflytande under perioden.
Hur blev det?
Den 1 januari 1974 tillträdde ett nytt kommunfullmäktige, nu för hela Lunds kommun. Mycket förändrades då det kom in många nya politiker och ett antal av de gamla kommunernas förtroendevalda valde att lämna. Det fanns säkert svårigheter för alla partier att hantera sin interna organisation.
Ett parti som blev ett nytillskott i kommunpolitiken I samband med valet 1974 var VPK, numera Vänsterpartiet. De tog sig in med 4 mandat och förändrade den politiska debatten rejält i fullmäktige. Det var starten på det som även idag förknippas med Lunds kommunfullmäktige – långa och debattglada möten. Det finns fortfarande politiker som med lite skräckblandad förtjusning minns ett sammanträde på sjuttitalet som slutade vid soluppgången en tidig midsommarafton. Budgetsammanträden på 70- och 80-talen varade i dagar och det var inte ovanligt att världspolitiken tog sig in i fullmäktigesalen.
Till följd av Centerpartiets stora valframgång blev lektorn Gösta Lindeberg ordförande för kommunstyrelsen. Detta var han till 1976 då Folkpartiets, numera Liberalernas, Sverker Oredsson tog över. Till det viktiga uppdraget som fullmäktiges ordförande valdes Per Blomquist. Han representerade Moderaterna. I Per Blomquist fick fullmäktige en ordförande som var väl lämpad att försöka leda den pratglada församlingen. Det valdes också kommunalråd och dessa var den första perioden, Gösta Lindeberg, Centerpartiet, Lennart Ryde, Moderaterna, Sverker Oredsson, Folkpartiet och Nils Gustavsson Socialdemokraterna.
Var det lätt?
Traditioner och identitet är det inte lätt att sammanföra. Det förstår man när man läser tidningsklipp från 73/74.
I Sydsvenskan 29/12 1973 kan man läsa:
I stället för krogsväng bjuds alla Dalbybor på folkfest. Med nio timmars öppet hus firade Dalbyborna sin kommuns självständiga år.
I Skd 8/2 1974 kan man läsa:
Lunds nya storkommun har fungerat en månads tid och SkD har gjort en rundfråga i Södra Sandby hur invånarna trivs och hur servicen fungerar. En del har inte märkt någon större skillnad medan andra har åtskilligt att anmärka på. Men ett är de flesta överens om – de vill även i fortsättningen gälla för Sandbybor – inte Lundabor.
I Skd 10/5 1974 kan man läsa:
Många hade hörsammat den kallelsen som centern i Genarp hade låtit gå ut till allmänheten om en kommunal information i Genarps skola på måndagskvällen.
Skolsalen var fullsatt till sista bänk när centerns ordförande Ingvar Jönsson öppnade informationsmötet med en särskild välkomsthälsning i första hand till riksdagsman Bertil Fiskesjö och landstingssekreterare Ingvar Bergenhorn, båda från Lund, samt Nils G Nilsson och Henning Andersson, som representerade Genarps kommun.
Efter de tre anförandena följde en livlig diskussion, där man bl a livligt ventilerade hur den kommunala servicen kom att bli efter kommunsammanläggningen. En fråga som också blev föremål för debatt var vägnätet och skolorna.
I Skd 10/5 1974 kan man läsa:
Gösta Lindeberg var på besök i Veberöd där det framfördes att det är viktigt att den kommunala servicen verkligen funkar Det finns stor risk att den kommer att centraliseras.
Under de 50 år som Lunds kommun funnit har det med jämna mellanrum kommit förslag att dela kommunen, framförallt att de östra delarna Genarp, Veberöd, Dalby och Södra Sandby skulle bryta sig ur Lunds kommun och bilda Romele kommun. En motion med det innehållet kom i början på 80-talet från Centerpartiet. Försöken med kommundelsnämnder och andra sätt att skapa mer lokalt inflytande har också präglat debatten under dessa första 50 åren. Här är inte Lunds kommun unik, samma debatt har förts i många andra kommuner där sammanslagningar skett.
Att skapa en identitet tar lång tid. Grattis till de 50 åren och lycka till framöver.
Text: Christine Jönsson, foto(där inget annat anges): Lunds stadsarkiv
Läs mer
Lund under expansion/redaktör: Birgitta Odén. 1990.
Lunds arbetarekommun – 100 år. 2001.
Se också Tidslinje – Lund växer.