logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Blomqvist, Ragnar, (1901-1983), stadsantikvarie

  Publicerad 20 april, 2019 av Ingrid André   Profiler

Blomqvist Ragnar
Blomqvist vid utgrävning på Gleerups tomt. 1946. Foto: Waldemar Wahlöö

Ragnar Blomqvist föddes i ett arbetarhem i Lund. Hans far arbetade på Carl Holmbergs gjuteri och mekaniska verkstad. Skolgången avslutades 1920 då Ragnar tog studenten på Katedralskolan – nota bene på reallinjen. Redan som tonåring intresserade han sig mycket för musik och astronomi. Fiolspelandet kom att följa med genom livet. Den konstnärliga ådran visade sig även i hans många illustrationer och rekonstruktionsbilder av byggnadsmiljöer.

Universitetstudierna i Lund inriktades mot konsthistoria och där mot fältet medeltida kyrkor och deras inventarier. Åren 1925-27 tjänstgjorde han vid Vitterhetsakademin som extra amanuens. 1929 kom doktorsavhandlingen ”Studier i Smålands romanska stenkonst”. Samma år anställdes Blomqvist på Kulturen där han verkade fram till pensioneringen 1968. 

Lundaarkeologin
På Kulturen dominerades hans arbete snart av lundaarkeologin. Museet hade 1890 börjat samla fynd från Lunds kulturlager, följt upp detta med arkeologiska undersökningar och 1908 anställt sina första utbildade arkeologer. Han blev den som systematiserade de arkeologiska undersökningarna i Lund och skapade en helhetsbild av medeltidsstaden. Ett epokgörande initiativ från hans sida var upprättandet av den arkeologiska generalkartan. Där infördes all dokumentation från de många och oftast små undersökningarna. Själv sa Ragnar att han genom åren utfört 1000 utgrävningar i Lund. Detta var en beundransvärd prestation, inte minst som det dröjde länge innan fornminneslagen fullt ut tillämpades på medeltida kulturlager. Hans ständiga närvaro vid olika schaktningar byggde upp en förståelse för och en kunskap om att det inte var sterila fyllnadsmassor som Lund vilar på.

Det dröjde till 1954 innan han fick använda sina då finslipade kunskaper om Lund på ett större objekt med djupa kulturlager, nämligen ”Transformatorgrävningen” på Stortorget. 1960 kom så den undersökning som brukar betraktas som ”den nutida lundarkeologins start”, nämligen ”Färgaren 22”, tomten söder om Kattesund, vid hörnet till Stora Södergatan. 

Två bevaringsprogram
Påpekas skall att Blomqvist genom åren även dokumenterade många byggnadsmiljöer och rivningshus. Han svarade för Lunds två första bevaringsprogram, 1952 respektive 1968. Förändringstrycket mot stadskärnan var hårt i mitten av 1900-talet. 

Mångårig ordförande i Gamla Lund.
Som ordförande i Gamla Lund 1947-71 såg han till att ge denna förening en mycket viktig roll – både i bevaringsdebatten och i den breda skildringen av stadens historia. Han har betecknats som föreningens främste ordförande genom tiderna.

Karriären kröntes med att Blomqvist 1960 utsågs till Lunds stadsantikvarie, då som den andre i Sverige (Stockholm var först ut). Samma år utnämndes han till docent vid universitetet. 

Lunds historia
Blomqvists bibliografi omfattar en lång rad titlar – från 1925 till 1982. Viktig ur arkeologisk synpunkt blev boken ”1000-talets Lund”. Den sammanfattande höjdpunkten efter ett långt livs studier blev dock ”Lunds historia” i två tjocka band (1951 respektive 1978).

Ragnar Blomqvists mångsidighet gjorde honom till en idealisk museiman och hans djupa engagemang i hemstaden var basen för en imponerande livsgärning. Som person var han rakryggad, disciplinerad och humoristiskt vänlig. Hans arbetarbakgrund färgade den humanistiska synen och den politiska uppfattningen. 

Text: Claes Wahlöö

Läs mer
Blomqvist, Ragnar. Stadsvallen i Lund. Gamla Lund 67:2. 1985
Mårtensson, Anders W. Ragnar Blomqvist. Förr och framöver. Gamla Lund 65. 1983

  Senast uppdaterad 19 juni, 2019 av Ingrid André