logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Bjärredsbanan

  Publicerad 22 mars, 2014 av Ingrid André   Transport

BLHJ-industrispar4
BLHJ-industrispar4

Resterna av vandrarhemmet Tåget på Bjärredspåret. Foto: Anders Lundquist.

Det fanns en tid, när Lunds stad drev två järnvägar; dels västerut, mot havet, till Bjärred, dels österut, till Harlösa. Tillsammans bildade de BLHJ – uttytt Bjärred–Lund–Harlösa järnväg. Av den östliga järnvägen finns idag delar av banvallen kvar, nämligen Hardebergaspåret. Av Bjärredsspåret låg länge en liten stump räls kvar, men i mars 2014 revs de sista resterna längs Lokföraregatan upp. Hur kom det sig att det spåret kvar långt efter det att BLHJ lagts ner?

Redan 1896 fanns det funderingar på att anlägga en järnväg alternativt spårväg till Bjärred. Det var till Bjärred, som lundaborna for om sommaren, och järnvägen var väl främst tänkt som en sommarjärnväg.

Badtåg med dålig ekonomi
Finansieringen av denna privata järnväg var ett problem. Lösningen blev efter mycket trassel ett spritt ägande i form av ett slags folkaktier. Bjärredsbanan invigdes 26 juli 1901 samtidigt med Bjärreds saltsjöbad – en imponerande anläggning med kallbad, hotell och två restauranger. Anläggningen byggdes i trä och samma material användes för Lunds västra station (Lund V), järnvägens ändstation i Lund, som låg strax bakom Klosterkyrkan ungefär där Tingsrätten finns nu. Alltså en bit från Lund C. Bjärredsbanan var nämligen helt avskild från Södra stambanan.
LBJ, som järnvägen kallades, utgick från stationen Lund V och hade stationer i  Leråkra och Fjelie samt hållplatser i Nybble, Gammelmark  och Kanik och slutligen ändstation i Bjärred.  Tegelbruket i Kanik var för övrigt länge Bjärredsbanans största godskund.
LBJ kom att främst fungera som en sommarjärnväg, ett enkelt sätt att komma till havet. Under vintern var turerna betydligt glesare.
Redan från början gick LBJ med underskott och 1910 övertog staden driften. Därmed stod Lund med två kostsamma och förlustbringande järnvägar på halsen.

Grus, betor och militärer
Den andra järnvägen var LReJ, uttytt Lund–Revinge järnväg. Staden hade initierat en järnvägsförbindelse österut mot den militära lägerplatsen Revinge, och därefter till Harlösa. Förutom militärer transporterades mest grus. LReJ invigdes 1905. Från 1907 förlängdes banan ända fram till hållplatsen vid Högevall (ungefär bakom dagens badhus). Hållplatsen Lunds östra låg för övrigt vid Hardebergaspåret ungefär i korsningen av Dalbyvägen och Pedellgatan.

Nerläggning
Redan på 20-talet fick Lunds lokala järnvägar konkurrens av den ökande bilismen, av busslinjer och dessutom av andra järnvägslinjer, inkl SJ. Bristande passagerarunderlag och allt sämre ekonomi bidrog till att BLHJ lades ner 15 juli 1939.
Dock, SJ använde spårsträckan Flädie–Fjelie till att köra betor på fram till 1955.
Persontrafiken på Lund Ö upphörde 1939, men bettransporterna slutade först 1955. Spåret revs upp 1966 och är idag en uppskattad promenad- och cykelväg.

Lund V och vagnladan revs 1948 och lokstallet så sent som 1962.

BLHJ-industrispar

Bjärredsbanan
Lunds Mekaniska Verkstad var ett stort och viktigt företag, som fanns i kv. Kilen (Fjelievägen/Trollebergsvägen), hade sedan länge ett stickspår till SJ. När Bjärredsbanan lades ner planerade staden ett nytt bostadsområde mellan Lokföraregatan och Byggmästaregatan, vilket skulle ligga över LMV:s stickspår. LMV hotade att lämna staden och det hela resulterade i att stickspåret flyttades, den gamla förbindelsen bröts i oktober 1946. Tre månader senare öppnades det nya industrispåret. Med utgångspunkt från LMV gick det till en punkt vid nuvarande Västra stationstorget. Därifrån gjordes en anslutning till SJ. En senare förgrening ledde i en vid båge bort mot det nordvästra industriområdet (genom och bortom nuvarande Tetra Pak).
LMV avvecklades på 1970-talet, men industrispåret utnyttjades en del för olika transporter. Och så sent som 1949 kördes folk med ångtåg till idrottsföreningarnas fest vid Marknadsplatsen vid Åldermansgatan.  På 1980-talet behövdes spåret inte längre.
Den sista användningen av Bjärredsbanans spår var för vandrarhemmet Tåget, vars vagnar stod på Bjärredsbanans spår. Nu är Tåget borta och spåren upprivna.

Av Lunds järnvägar återstår (i Lund) av Lund–Bjärred ingenting, av Lund–Revinge endast Hardebergaspåret, Lunds södra, Banbyrån, det med återanvänt tegel till hotell (The More Hotel) återuppbyggda lokstallet och cykelbron över motorvägen.

Text: Ingrid André, karta: Anders Lundquist

Läs mer
BLHJ. Lunds stads järnvägar 1901 – 1939.
Järnvägsdata med trafikplatser
. Svenska järnvägsklubben. 2009.
Sandin, Gunnar, Kring Lund C. 1999.

  Senast uppdaterad 29 juli, 2019 av Ingrid André