Villa Holma och Folklivsarkivet
Den tornförsedda Villa Holma på Finngatan 8 är tätt förknippad med en av Lunds universitets minsta men mest långlivade verksamheter. Under mer än 70 år, mellan 1938 och 2012 inrymdes här Folklivsarkivet – eller som beteckningen var vid inflyttningen – Lunds universitets folkminnesarkiv. Generationer av etnologistudenter fick där stifta bekantskap med samlingarna av traditionsuppteckningar, frågelistsvar, fältarbetsmaterial i form av intervjuer och fotografier och mycket mer, och här arbetade lärare och forskare i etnologi tillsammans med arkivarier och arkivassistenter. Under 2012 och 2013 tömdes huset på arkivmaterial, och numera finns Folklivsarkivets material och verksamhet i moderna och ändamålsenliga lokaler på Arkivcentrum syd. Undervisningen i etnologi hade då sedan länge bedrivits på olika platser i Lund och 2014 är all undervisning förlagd till Lux på Helgonavägen 3.
Namnet Villa Holma kommer från byggherren, fysikprofessorn Karl Albert Holmgren (1824 -1905). Han hade sin arbetsplats i Fysiska institutionens byggnad strax intill, som hade stått färdig 1886 (Nuvarande Pufendorffinstitutet, dessförinnan Klassiska institutionen). Holmgren ansåg det nödvändigt att ha en bostad i nära anslutning till sin institution, och för att möjliggöra detta sökte han efter donatorer som kunde lämna bidrag till finansieringen av bygget av en villa, som utöver att vara bostad för professorn med familj också skulle innehålla några rum för gästande fysiker och för uthyrning. Arkitekt var Henrik Sjöström (1856-1934), som också ritat fysiska institutionen. Han var en av Helgo Zettervalls elever och medarbetare och arbetade liksom denne i för tiden typiska eklektiska stilar.
Huset stod färdigt 1889, i två våningar på en hög sockel av granit, och med det karaktäristiska tornet på den västra sidan. Husets planlösning avspeglas i dess yttre, med en oregelbunden grundplan och en entré mot väster ovan en hög trappa, skyddad under ett utskjutande tak. Fasaderna i rödbrunt tegel är omsorgsfullt murade med en lång rad dekorativa detaljer och i de branta takfallen finns flera elegant utformade små takkupor som släpper in ljus på vinden. Ursprungligen var taket täckt med skiffer, senare utbytt till papp och plåt. I källaren inrättades tvättstuga, mat- och vinkällare och utrymmen för ved och kol. I entréplanet fanns fem stora rum, en pigkammare och kök. Professorns arbetsrum var på den södra sidan, så att han kunde hålla uppsikt över sin institution. På ovanvåningen fanns fem rum med tillhörande garderober och ”handkammare”. Alla rum hade antingen kakelugn eller järnkamin för uppvärmning. Den piga som var bosatt i pigkammaren hade ett styvt arbete med att hantera ved och koks, tömning av nattkärl och andra sysslor som krävdes för driften av huset. Detta har skildrats i boken ”Vid brunnen” av Selma Frode Kristensen, som var anställd hos Janne Rydberg med familj på 1910-talet.
Holmgren kom att bo i Villa Holma fram till sin pensionering 1896. Då överlät han huset till universitetet i form av en stiftelse, ”Stiftelsen prefektbostaden Holma”. Efter Holmgren flyttade juristen professor Gustaf Hamilton (1831-1913) in med sin familj. Efter Hamiltons tid i huset, som varade fram till 1907, kom det åter att bebos av fysiker. I tur och ordning bodde där tre professorer – Janne Rydberg, Manne Siegbahn och John Koch. Epoken som prefektbostad tog slut 1938, då huset bedömdes vara så dyrt i drift och besvärligt att sköta att det var svårt att finna en hyresgäst. Moderniseringar hade ändå genomförts i form av centralvärme och invändiga toaletter. Huset erbjöds då till Folkminnesarkivet, vars verksamhet bestod av både forskning och undervisning i ämnet folklivsforskning, och insamling och dokumentation av den folkliga kulturen i södra Sverige. Verksamheten hade startats av Carl Wilhelm von Sydow 1913 och inledningsvis disponerade han ett mindre rum, närmast en skrubb, i universitetshuset. Efter ett par år fick han bättre lokaler Kungshuset och i mitten av 1930-talet flyttade arkivet in i lokaler på Sandgatan, men där förblev arkivet bara ett par år. Hösten 1938 tog så folkminnesforskarna och arkivsamlingarna över Villa Holma.
Det som tidigare varit matsal blev nu bibliotek och undervisningslokal, professorsfamiljernas salong inrättades som arkiv-och expeditionsrum och det som benämnts som ”herrns rum” fick bli chefsrum. Arkivmaterialet förvarades i källaren och på bottenplanet. Rummen på ovanvåningen användes inledningsvis både som bostäder och som kontor – bland annat bodde en ung Jan-Öjvind Swahn där en period på 1940-talet.
Behovet av nya, moderna lokaler anpassade för både arkivmaterialet, forskare och personal utreddes vid flera tillfällen, och 2012 gick det stora flyttlasset till Arkivcentrum Syd på Gastelyckan, där Folklivsarkivet med Skånes musiksamlingar, som det fullständiga namnet numera lyder, delar lokaler med flera andra arkivinstitutioner. Villa Holma såldes till en fastighetsutvecklare som lät bygga om huset så att det nu inrymmer flera små gästbostäder.
Karl Albert Holmgren lade utöver huset också stor möda på trädgården kring villan, som kom att innehålla planteringar, grusgångar och prydnadsväxter men också ett stort antal fruktträd. Det mesta av trädgården har omvandlats till parkeringsplatser och ett sista kvarvarande päronträd på husets södra sida sågades ner i samband med ombyggnaden på 2010-talet.
Text: Karin Gustavsson
Läs mer
Bringéus, Nils-Arvid, Våra Betlehem. I: Bringéus, N.-A. & Folklivsarkivet i Lund (red.) Folklivsarkivet i Lund 1913-1988. En festskrift till 75-årsjubileet.1988.
Frode Kristensen, Selma, Vid brunnen. En kulturbild från sekelskiftet. 1966.
Holmgren, K. A., Berättelse om Fysiska institutionens prefektbostad i Lund. 1897.
Ryding, Otto, Lund utanför vallarna: bevaringsprogram. D2. 1996.