logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Teater i Lund före 1900-talet

   Teater

Idag frodas teaterlivet i Lund. Vi har Lunds Stadsteater med bland annat föreställningar från Riksteatern. Vi har institutioner som Månteatern, Lilla Teatern och Sagohuset. Utöver det ska inte förglömmas alla studentspex, olika teaterföreningar med mera. Annat var det under stormaktstiden då teatern hade svårt att hitta sig ett hem i staden. Under långa perioder var den till och med portförbjuden.

På den tiden var det istället Uppsala som spelade en betydande roll av utvecklingen av vår äldre dramatik, bland annat tack vare professorerna Johannes Rudbeckius (1581-1646) och Johannes Messenius (1579-1636). Båda var ivriga teateranhängare och ville locka så många studenter som möjligt till sin undervisning genom att framföra egna teaterakter på sina gårdar i staden.

Teater under 1700-talet

När vi sedan skriver 1700-tal stod teaterkonsten däremot inte högt i det akademiska Sverige. Tvärtom förbjöds vid tiden den studerande ungdomen ställa till med komedier eller skådespel, vare sig under eller mellan terminerna. Detta skedde genom ett kungligt brev från år 1750 och anledningen uppges vara ”att skydda unga och obefästa sinnen”. Förbudet kom att mjukas upp när den teaterintresserade kungen Gustav III äntrade tronen. För studenter gällde dock att föreställningarna skulle starta så pass sent att dessa inte inverkade på studierna.

Seurlings anhållan ”angående Comediers hållande” publicerad i Lunds Weckoblad 21 oktober 1778.

Var kunde man då se och spela teater i Lund? Under slutet av 1700-talet var det akademins fäktsal i det gamla Liberiet som stod till buds. Detta var samma sal som Per Henrik Ling i början av 1800-talet kom att använda för sina gymnastiska övningar. Lokalen var visserligen liten med bara ett fåtal platser att slåss om, men passade utmärkt för att framföra komedier på.

Den 20 oktober 1778 kom den tyskfödde teaterdirektören Carl G Seuerling till Lund. Hans teatersällskap gav tre föreställningar i veckan. Detta uppskattades mycket av en stor del av studenterna, men inte lika mycket av deras akademiska fäder. Inte nog med att förlustelserna tog tid från studierna, ondgjorde man sig. Många ungdomar kom dessutom att använda pengar som släkt och vänner skickat med dem för att betala mat och husrum till dessa nöjen istället. Upprördheten var så stor att lärda män genom en anmälan i Lunds Weckoblad sökte stöd för en framställan till konungen om att förbjuda dylika förfärliga aktiviteter. Universitetskanslern understödde dock inte skrivelsen. Och det var kanske lika bra det eftersom kungen med all säkerhet inte heller skulle gjort detta. Tvärtom, Gustav III hade vid den tiden gett direktören för den s k Lilla komeditruppen (Pinsart de la Cour) tillstånd att uppföra skådespel i alla rikets städer.

1800-tal, Lunds teater

År 1809 köpte tobaksfabrikören Svante Lundsten den Stobæusska gården vid Krafts torg. Den låg på den plats där idag Domkapitelhuset finns och här bedrev Lundsten värdshusrörelse. Man kom då att upplåta en loglänga på den norra delen av tomten till resande teatersällskap. Även under efterträdarna J Malm och N Wengberg fortsatte teaterverksamheten och ladan skulle under nästa tre decennier komma att kallas Lunds teater.

1826 byggdes byggnaden om och bland annat inreddes två klädloger. Med dagens mått mätt var detta dock en tämligen anspråkslös byggnad. Det var synliga bjälkar i taket och en enkel inredning. Belysningen ordnades med oljelampor. Orkestern bestod oftast av medlemmar från akademiska kapellet.

Det var i dessa lokaler som det kända Djurströmska sällskapet firade sina triumfer. På den tiden var kommunikationerna dåliga, så det lönade sig inte för turnerande teatrar att endast ge enstaka föreställningar. I stället stannade sällskapet gärna en längre tid så att man hann framföra stora delar av den rikhaltiga repertoaren. På så sätt kunde det troligen ligga något i tidigare farhågor att vissa studenter gjorde av med en stor del av sina besparingar här.

1841 användes teaterlokalen av Berggrenska sällskapet. Kort därefter revs dock byggnaderna och teatern flyttade över till Knutssalen i Stadshuset (nuvarande Rådhuset). Salen kom endast att tjänstgöra som teaterlokal under en relativt kort tid. När akademiska föreningen stod färdig var den också reda att öppna portarna för teaterverksamhet.

Akademiska föreningen

Den första föreställning på Akademiska föreningen stod i december 1851 då man uppförde August Blanches lustspel Läkaren. Teatern var nu en del av föreningen och betraktades därmed som en del av denna institutions syfte. Den hade med andra ord blivit rumsren i lundabornas ögon.

Med detta hade Lund också fått en teater som det anstår en modern stad. Denna rymde inte mindre än 750 i publiken, inklusive ett ganska stort antal sittplatser. 1860 kom dock antalet åskådare att inskränkas till 600, framför allt på grund av den påtagliga brandrisken.

Klicka på bilderna för att förstora.

1895 invigdes Folkets park och här uppfördes också 1897 en sommarteater som byggdes till tio år senare.

1903 gick en chockvåg genom hela teatervärlden då den stora teaterbranden inträffade i Chicago. I den panikstämning som rådde beslutade magistraten följande år att begränsa antalet åskådare på Akademiska föreningen till 250 på parkett och 100 på läktaren. Följden blev naturligtvis att teatersällskapen fann det mindre lockande att besöka Lund. Också föreningens intäkter från teaterverksamheten minskade (dessa var beräknade till 3000 kronor år under 1800-talets sista decennium).

När Akademiska föreningen byggdes om och till 1911 skapades att väl tilltaget scenutrymme. Uppfattningen hos gemene man var att Lund nu fått en teater som för lång tid skulle komma att motsvara högt ställda förväntningar på tidsenlig inredning i fråga om scen, säkerhetsanordningar, komfort och utrymme. Med andra ord så skulle nu teaterfrågan i staden vara löst för en lång tid framåt. I verkligheten skulle detta bara komma att gälla ett 20-tal år.

Text: Rune Källén, illustrationer: teateraffischer från Stadsbibliotekets Lundasamling

  Senast uppdaterad 21 september, 2021 av Ingrid André
  Publicerad 19 september, 2021 av Ingrid André