Slaget vid Lund den 4 december 1676
Tidsangivelserna är ungefärliga.
Anmarschen och förtruppernas strid
02.30 bröt den svenska armén upp från sitt läger vid Lilla Harrie.
04.00 påbörjade den svenska armén övergången av Kävlingeån på isen vid Rinnebäcksmölla.
07.00 nådde täten på de svenska trupperna fram till i höjd med Stångby kyrka. Vid denna tidpunkt upptäckte danska posteringar i trakten av Västra Hoby att svenskarna var på marsch och den danska armén intog full stridsberedskap och började marschera mot Lund.
Under tiden fortsatte den svenska armén längs landsvägen mot Lund över Vallkärra.
08.30-09.00 mötte den svenska förtruppen den danska vid Väderkvarnshöjden ( nuv. kvarteret Bryggeriet) omedelbart norr om Lunds norra utfart. Striden slutade med att svenskarna besatte höjden. Efter denna inledande strid möttes den svenska högerflygeln och den danska vänsterflygeln mellan Väderkvarnshöjden och Lerbäckshög (vid Monumentet)
Första aktionen
Andra aktionen
13.15—14.15 ägde hårda strider rum i terrängen omedelbart norr om staden. De slutade med att svenskarna stod grupperade kring Väderkvarnshöjden. De danska styrkorna förberedde ett slutligt anfall och då de nu var klart numerärt överlägsna tycktes en dansk seger vara nära förestående.
Tredje aktionen
Omkring 14.15 återvände Karl XI i spetsen för nio skvadroner till slagfältet. Inför hotet om att bli omringade vände danskarna för att slå de nyanlända ryttarna. Dessa pressades bakåt av de överlägsna danska styrkorna medan Karl XI själv lyckades ta sig genom de danska linjerna till de svenska trupperna vid Lund som under kungens ledning satte sig i rörelse norrut och därmed kunde falla de danska styrkorna i ryggen.
Fjärde aktionen
15.15—17.00 stod slutstriden i terrängavsnittet Norra Nöbbelöv/Vallkärra där den danska armén blev omringade. Striden blev en förbittrad närstrid med stora förluster i människoliv. Resterna av den danska armén lyckades att i skydd av det fallande vintermörkret dra sig tillbaka mot Landskrona. De svenska styrkorna var alltför utmattade för att orka förfölja. Trots den danska numerära överlägsenheten blev Slaget vid Lund en svensk seger – men till ett mycket högt pris. Det blev ett blodigt slag och förutom de som stupade i själva slaget ledde den primitiva sjukvård som stod till buds att dödligheten bland de som sårats var mycket hög. Många dog också redan i fältlägren före slaget på grund av sjukdomar och brist på förnödenheter. Totalt torde upp emot 9 000 människor förlorat livet i samband med slaget. Slaget vid Lund avgjorde inte Skånska kriget men framstår trots detta som krigets mest betydelsefulla drabbning. Vid en förlust hade det varit mycket svårt för svenskarna att fortsätta kriget. Freden slöts inte förrän i augusti 1679 i Lund och ingendera sidan uppnådde några territoriella vinster. Gränserna från freden i Roskilde 1658 låg fast.
Text. Göran Larsson