Sankt Knuts kyrka på Linero
Vid högmässan på palmsöndagen den 15 april 1973 invigdes Sankt Knuts kyrka på Linero. Församlingen kunde då lämna de tillfälliga lokaler man hyrt på Vikingavägen. Till församlingen hör också den medeltida kyrkan i Stora Råby.
Kungen gav namnet
Kyrkan har sitt namn efter den danske kungen Knut den helige.
År 1085 fick domkyrkan i Lund en stor gåva i Knut den heliges gåvobrev, daterat 21 maj 1085. Det innebar att omfattande jordegendomar på Själland och i Skåne samt skatteinkomster från bland annat Lund överläts till domkyrkan. Gåvobrevet gav domkyrkan och domkapitlet en fast ekonomisk grund och har haft stor betydelse för domkyrkan långt in i vår tid.
Lunds östra stadsdelsförsamling och samarbetskyrka
Numera ingår Råby och Sankt Knuts kyrka i Lunds östra stadsförsamling och Sankt Knut är sedan den 1 januari 2014 samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och EFS, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. EFS är en rörelse inom Svenska kyrkan. Rent praktiskt styrs samarbetskyrkan av ett samarbetsråd mellan EFS och Lunds östra stadsförsamling.
Kyrkan i Linero
Stadsdelen Linero ligger i östra delarna av Lunds centralort. Området började byggas ut i slutet av 60-talet och består av småhus, rad/kedjehus och lägenheter i flerbostadshus. Många hyresrätter men också bostad och äganderätter. Stora omstruktureringar har skett i området genom åren. Under slutet av 90-talet började området förändrats successivt och en fortsatt utbyggnad österut och förtätning av området har varit omfattande.
Kyrkan skulle ligga centralt och tillsammans med annan service fungera som ett nav för området. Med facit i hand blev inte centrum den naturliga samlingspunkt som var tänkt och stora förändringar, förtätningar och omstruktureringar har skett för att kunna uppfylla de ursprungliga tankarna.
Kyrkan är ritad av Sten Samuelssons Arkitektkontor arkitektbyrå, som också ritade de andra byggnaderna kring Linero centrum.
Det kommunala fastighetsbolaget, LKF, byggde det mesta kring Linero centrum och var inledningsvis intresserat av att även bygga själva kyrkan. Men detta skulle innebära att det inte gick att få statligt bostadslån för bygget, därför byggdes kyrkan i församlingens egen regi. Församlingsgården byggdes som planerat av LKF.
Arkitektur
För att markera kyrkobyggnaden bygges kyrkan med ett 13 meter högt tak som avtecknar sig tydligt i stadsdelen. Bortsett från klockspelets fyra klockor utgörs fasaderna endast av murad vit kalksandsten och glaspartier. Den västra fasaden döljer vinterträdgården, vars växtlighet man kan se sticker upp över murens krön.
Fasaden är i övrigt sluten förutom med en liten dörr, prästingång, i det sydvästra hörnet. En prästingång används av prästen för att komma direkt in i sakristian utan att gå genom hela kyrkan. I Sankt Knuts kyrka ligger prästingången direkt i närheten till församlingshemmet.
En senare större ombyggnad gjordes 2014–2015 bl.a. för att förse samlingsrummet och sakristian med dagsljus. Församlingsgården renoverades under 2015 och nyinvigdes i januari 2016.
En flexibel kyrka
En viktig utgångspunkt är att kyrkan skall vara flexibel och kunna användas till andra ändamål än de strikt kyrkliga. Därför är inredningen flyttbar, såväl predikstol som altare gjordes mobila så att de lätt ska kunna frigöra podiet framför altarväggen.
I en artikel i Sydsvenskan från invigningen fick arkitekten en fråga om hur flexibelt kyrkorummet kunde tänkas bli, skulle exempelvis dans kunna anordnas i kyrkan? Ja, dans var absolut en mötesform som skulle kunna förekomma svarade Sten Samuelsson.
Utan kors och klocka
Sankt Knuts kyrka ritades utan kors, men församlingen önskade ett kors till sin kyrka. På pingstdagen 1975 invigdes det nuvarande keramiska krucifixet, tillverkat av lundakonstnären Gabi Citron-Tengborg. Samma konstnär har även gjort ljusstakarna på altaret och krukorna i koret.
Kyrkan fick, åtta år efter invigningen ett klockverk på kyrkans södra fasad, det är tillverkat av Olssons klockgjuteri i Ystad. Klockorna styrs av en stiftvals där melodin automatiskt överförs till de fyra klockorna.
Altaret är tillverkat av oljad furu och har formen av ett bord. Ett underrede av fyrkantsstolpar med tappade brädor bär upp den släta altarskivan av limträ.
Kyrkans dopfunt är kvadratisk och konstruerad på samma sätt som altaret med tappade furustycken. Den grunda altarskålen i silver är centralt placerad i funtens släta bordsskiva av limträ. Predikstolen, i höjd med dopfunten, är utformad på samma sätt.
I samband med att Sankt Knuts kyrka fyllde 50 år 2023 skänkte EFS-föreningen ett dopträd som sitter på dopfunten. Trädet kallas ”Livets träd” och där hänger man upp hjärtan med namnen på de barn som döpts.
Orgel
Sankt Knuts orgeln kommer från Mårtenssons Orgelfabrik i Lund 1988. Det är en mekanisk orgel och orgelhuset har triangulär form och är tillverkat av ekfanér. Den nuvarande orgeln föregicks av en orgel från 1958 tillverkad av samma fabrik och som hade 6 stämmor. Den flyttades från Lunds domkyrka till Sankt Knuts kyrka 1974 för att 1988 vandra vidare till Missionskyrkan i Kristianstad.
Text: Christine Jönsson, foto: Kristoffer Lindblad
Läs mer
Arkitekterna som formade Lund: ett lexikon. (Gamla Lund årsbok). 2020.
Laserna, Max, Sankt Knuts kyrka: kulturhistorisk karaktäristik och bedömning. 2016 (pdf)
Tidslinje Domkyrkan.