Privata förberedande skolan i Lund – Wulffska skolan
En av mina gamla klasskamrater tipsade mig om att en del av vår gamla skolklass finns med på Kulturens utställning ” En stund i Lund ”med titeln ”En skolgård i Lund 1953″. Bilden är från första klass i Privata förberedande skolan i Lund, även kallad Wulffska skolan efter rektorn fröken Wulff. Det verkar inte finnas mycket information om den skolan, det enda jag hittat är att den omnämns av Björn Eklund i hans barndomsminnen. Det är synd att denna fina skola har fallit i glömska och jag skriver därför de minnen jag har.
Min fyra år äldre syster började på skolan 1949. Skolan hade då fyra klasser och därefter skulle pojkarna vidare till Katedralskolan och flickorna till Samrealskolan (Lindebergska skolan, nuvarande Musikskolan), som bara hade kvinnliga elever. Vi växte upp på Stora Södergatan 67 och såväl närheten till skolan som att våra föräldrar önskade ge oss bästa möjliga skolgång avgjorde skolvalet.
Stora Södergatan 57
Skolan låg där Söderlivs nu finns, Stora Södergatan 57. Jag tror att Rönströmska skolan tidigare fanns i dessa lokaler. Skolan låg in på gården till vänster. Huset hade fyra klassrum fördelat på två våningar med rektorsexpeditionen en halvtrappa upp med utsikt över hela skolgården. Där satt fröken Wulff och hade fullständig koll på vad barnen gjorde på rasterna! Hände det något ringde hon hem till föräldrarna. Tomten var stor och omfattade även danslokalen Södran som nog fortfarande var aktiv under början av min skolgång. I grannhuset in på gården huserade fotograf Kurt Hagblom som ständigt var på väg in eller ut med sin kamera. Jag har ett vagt minne av ett bageri utåt gatan där det tillverkades våffelstrutar. Hunden Trulsa höll hus på gården före 1953 och injagade skräck hos storasyster Catharina. Vi hade en stor skolgård med en damm, buskar och träd, bra möjlighet att kasta boll mot vägg, hoppa hage och hoppa långrep. Efter rasten kallades vi in med skolklocka typ större koskälla.
Ingen skolmat serverades. Själv kunde jag gå hem på frukostrasten.
Gymnastiksal fanns inte. Vi lånade lokal på Källbyskolan, senare på Parkskolan.
Första klass började litet senare och hade piano i klassrummet för morgonpsalmen. Övriga samlades i fyrans klassrum där vi inledde med första versen i en psalm. Därefter tror jag att fröken Wulff talade och så slutade vi med den sista versen av samma psalm. Psalmerna byttes varje vecka och minnet av dem finns kvar! På måndagarna hade fröken Wulff högläsning för hela skolan i anslutning till morgonbönen, bl.a. Mysteriet med den siamesiska katten av Enid Blyton.
Skolavslutning efter höstterminen ägde rum på Katedralskolan där fjärdeklassarna uppförde ett julspel med ängeln Gabriel, iförd vit skjorta och enorma vingar, som reciterade:
”Jag är ett himmelens sändebud
Som kommer med hälsning från Herren Gud
Nåd och välsignelse jag från det höga
Önskar envar, som med barnsligt öga
Och enfaldigt hjärta Guds under ser
Som i den heliga juletid sker.”
Lucia firades stort på skolan. Föräldrarna stod för verksamheten med mat och dryck.
Min syster hade fröken Falk, fröken Wulff och fröken Svensson som lärare. Fröken Svensson hade en stor kvarnhjulshatt och ett förflutet som guvernant på skånska gods. Jag har själv inget minne av henne. Min första lärare var fröken Ingegerd Falk som vi alla älskade. Det var svårt att förstå att hon efter ett tag skulle tituleras Fru Danielsson! Hon efterträddes av fröken Louise Holmström och då denna skulle vara tjänstledig fick vi en ny fröken, Gertrud Holmström, som var svägerska till Louise och snabbt bytte namn till fröken Hemmel – en fantastisk lärare som vi alla tyckte om! I de högre klasserna skrev vi naturligtvis beundrarbrev till Elvis och Tommy. Vi måste själva skriva breven men fröken Hemmel gick igenom dem med oss och hjälpte till med översättningen!
Fröken Wulff bodde på Magnus Stenbocksgatan med sin far. Hon undervisade från klass 3. Jag upplevde henne som mycket sträng. Hon tog hem en elevs mattebok i taget för att kontrollera hur noggrann man var. En termin råkade jag spilla kanel över ett helt uppslag i matteboken. Jag lyckades länge undvika att få den granskad men hade magknip varje gång vi skulle ha matte. Till sist tog fröken Wulff boken – men nämnde aldrig ett ord om kanelfläckarna!!!!!
Fröken Wulff var alltid prydligt klädd, ofta med ett Wiwen Nilssonsmycke med tranmotiv.
Vi fick betyg varje termin utom höstterminen klass 1. Jag kände mig stolt när jag fick betyg första gången – nu var jag inte ”försteklickare” längre.
I syslöjd hade vi fröken Sallnäs. Flickorna fick sticka en vit tofsluva med mönster i kanten. Den var trevlig och användes flitigt. Det gick lätt att se att man var elev på Wulffska skolan! Året efter skulle vi sticka vantar som skulle visas på den årliga handarbetsutställningen. Först för något år sedan fick jag reda på att det inte bara var jag som fick hjälp av mormor att sticka vante två!
Både flickor och pojkar hade träslöjd. Någon gjorde en käpphäst, någon en skål. Själv har jag kvar ett lövsågat bokstöd.
Både flickor och pojkar hade träslöjd. Någon gjorde en käpphäst, någon en skål. Själv har jag kvar ett lövsågat bokstöd.
Efter klass 4 skulle Enhetsskolan införas-något våra föräldrar fruktade! Fröken Wulff och föräldrarna kom på lösningen att utöka skolan till sex klasser för att sedan kunna flytta till den treåriga realskolan på Spyken. Terminsavgiften skulle bli hög – 350 kronor för klass 5. Flera elever flyttade till Lerbäckskolan. Eftersom det bara fanns fyra klassrum fick vi stanna kvar i vårt klassrum och de yngsta eleverna fick börja i förhyrda lokaler i Församlingshemmet, Råbygatan 12.
Det rådde nog viss tveksamhet om den treåriga realskolan på Spyken skulle finnas kvar. Vi uppmanades alla att skriva ett personligt brev till rektor Kjellman och han bestämde sig för att ha kvar realskolan ytterligare två år. Intagningen var betygsrelaterad. Jag tror att sex från vår klass blev antagna vilket väl motsvarar 20 – 25% av realskoleklassen. Jag upplevde att vi från Wulffs hade kommit långt i studierna och inte behövde plugga så hårt som de som kom från andra skolor.
Text: Cecilia Falkenblad (skrivet 2019)
Läs mer
Eklund, Björn, Vi lekte varje dag i stadsparken. (I Gamla Lund-nytt 2012:2)
Om Wulffska skolan
Privata förberedande skolan kallades allmänt Wulffska skolan efter sin grundare – Marta Wulff. Wulffska startade sin verksamhet 1932 i samband med att Lunds fullständiga läroverk för flickor – Lindebergska skolan – kommunaliserades. De förberedande klasserna flyttades över till Rönströmska skolan – Högre elementarskolan för flickor – för avveckling. 1936 övertog Marta Wulff klasserna och grundade sin skola. Länge höll Wulffska till i Rönströmskas f.d. lokaler i Stora Södergatan 57. 1961 blev det dock dags att flytta, skolan hamnade i Magle stora kyrkogata – Magleskolan. Efter 32 års tillvaro upphörde skolan 1965. Den var då Lunds sista privatskola och anledningen till nedläggningen var minskat elevantal.
Om Marta Wulff
Marta Wulff, skolans grundare, hade själv varit elev vid Lindebergska skolan. En f.d. elev beskriver Marta Wulff så här: hon bar nästan alltid en baskerliknande hatt. Håret var tämligen kortklippt. Huvudet skakade alltid lätt sidledes. Hon var inte så lång, lite satt. Hon var sträng och allvarlig.
Text: Red.