logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Nilsson, Tor (1919 – 1989), OS-brottare, brandman och bodyguard

   Idrott | Profiler

Tor Nilsson 1940-tal. Foto: Firma Hagblom-Foto (bilden beskuren)

Ibland har det gått bra för svensk brottning på OS. I London 1948 bärgades 13 medaljer, varav fem guld. Totalt vann svenska idrottare 44 medaljer – bara USA var bättre. Lundabrottaren Tor Nilsson kom hem med en silvermedalj – många menade att det domaren dömde fel och att det skulle varit guld. Men silver var också stort.

Tor Nilsson var aktiv i brottarklubben Balder. Den hade startats 1927 av ett gäng killar på Smörlyckan som då var ett av de fattigare områdena i Lund. Klubben hade ofta ont om pengar och svårt att hitta träningslokaler. Ibland kunde de hålla till i de gamla kasernerna vid Kung Oscars bro och där arrangerades tävlingar. Viktiga tävlingar hölls också i Akademiska Föreningen, Folkets Hus, Folket Park. Balder lät tala om sig. Flera brottare i klubben var duktiga och hade framgång i tävlingar. Tor Nilsson var en av dem. Han var bara 20 då han gjorde sensation i en gala på AF och besegrade den tyske världsmästaren Hornfischer.

Det var mycket tack vare Tor Nilsson som Balder kom att räknas som en av landets bästa brottarklubbar. År 1937 fick han tävla i landslaget och vann flera matcher. Han blev svensk mästare ett par gånger och avverkade ca 500 matcher under sin karriär som brottare.

När sommar-OS arrangerades i London 1948 var många nationer sargade efter kriget och hade förlorat unga lovande idrottsmän. Det är kanske en förklaring till Sveriges exceptionella framgångar. Tor Nilsson brottades i grekisk-romersk stil och förlorade finalen mot Ahmet Kireççi från Turkiet.

Intresset för brottning minskade med åren liksom publiken vid tävlingar. År 1955 gick Balder i graven.  På 1960-talet försökte Tor Nilsson blåsa liv i klubben men det blev ett kortvarigt försök.

I det civila var Tor Nilsson brandman och avancerade till vice brandchef.  Som pensionär fick han ett udda uppdrag. Hans granne Sten Broman engagerade honom som chaufför och bodyguard. Den senare titeln lär Broman varit noga med. Han behövde chaufför – han ägde en lyxig bil men saknade körkort. Det hade den fd brandmannen som dessutom fortfarande var en stor och stark karl. Perfekt som bodyguard.


Text: Solveig Ståhl

Läs mer
Håkansson, Arne & Hagblom, Staffan, Lundaepoker: från 30-tal till 60-tal. 1994.
Mårtensson, Jan & Ploski, Andrzej, Lundaprofiler under tusen år. 1999.

  Senast uppdaterad 2 september, 2021 av Ingrid André
  Publicerad 22 juli, 2021 av Ingrid André