Nationsgravarna på Östra kyrkogården
Nationsgravarna tillkom samtliga under 1800-talet och var inledningsvis en del av nationernas sociala verksamhet; redan under 1600-talet hade nationerna bekostat sina medlemmars begravning, och för den student som dog medellös under studietiden var nationsgraven ett sätt att säkra en ståndsmässig begravning. I modern tid är begravning i nationsgraven en hedersbetygelse, snarare än en social stödåtgärd
På 1800-talet tillkom i Lund fem nationsgravar på Östra kyrkogården: Sydskånska, Göteborg, Västgöta och Smålands samt Skånska nationen.
Skånska nationen
Skånska nationen delades 1890 delades i fem nationer.
Skånska nationens grav förvaltas av dessa tillsammans. Endast en person begravdes här, vaktmästaren Johannes Danielsson, död 1885. Det berättas att bland hans plikter ingick att servera vid nationens fester och att kalla till nationens möten. Vid hans 25-årsjubileum som vaktmästare höll nationen en särskild fest för honom.
I sitt testamente gav Danielsson 250 riksdaler till nationen för att grunda en stipendiefond.
Två år efter Danielssons död avled hans hustru Karna, som också begrovs på Skånska nationens gravplats.
Tyvärr är inskriptionen på gravstenen nästintill oläslig.
I Göteborgsgraven är sex personer gravlagda.
Här vilar Lars Niklas Laurén, som dog i blodslag 1858, Gottfried Theodor Friedlander död i lungsot 1863, Emil Rudolf Dock död 1866 och Johan Reinhold Edling död 1886.
Gustaf Adolf Bäck hade otur. Han kallades in i beredskapen under första världskriget, hamnade i fuktigt tältläger på Revingehed, fick spanska sjukan och avled 1919 i lunginflammation.
Ett uppmärksammat fall i modern tid var när Bengt Göran Ravnsborg gravsattes 20 februari 2009 i Göteborgs nations grav. Han avled redan 2006. Hans önskan att kistbegravas i nationsgraven ledde till en juridisk strid. Två lindar riskerade skadas och kyrkogårdsförvaltningen sa nej. Genom att tillfälligt flytta gravstenen kunde juristen och studentsångaren få sin sista vilja förverkligad. Nationens fanborg och ett 50-tal vänner fanns på plats.
Västgötagraven
I Västgötas grav vilar Theofil Rickard Frithiof Blomberg. Han dog i nervfeber 1862. Det berättas att – eftersom han var med i Akademiska föreningens sociala utskott – en stor skara följde honom till graven. Samt att man ordnade en minnesfest till hans ära.
Karl Källner sades vara en begåvad yngling som avled 1866, 23 år gammal.
I Västgötagraven ligger också adjunkten Sven Wilhelm Kihlberg, död 1895 vid 50 års ålder. Han hann med att tjänstgöra som adjunkt i både Mariehamn och Ystad. Kihlberg arbetade en kort period för Svenska akademiens ordbok som kommit igång på allvar på 1880-talet. Kihlberg avled hastigt 1895 strax innan han skulle påbörja ett lärarvikariat i Uddevalla.
Axel Bernhard Constantin Dalén var en fattig student som gick elev på ett apotek i Karlskrona och bedrev sina universitetsstudier därifrån. Han sägs ha varit festglad och en skicklig trollkarl. Han deltog i karnevalen 11 maj 1904 och avled samma dag genom att ta ett alltför starkt sömnmedel.
Smålands
I Smålands grav vilar sju män. Om de flesta vet vi inte så mycket.
Peter Johan Leander dog i lungsot 1875 och Johan Stenholm dog 1886 på Lunds lasarett som ”gammal student”, 41 år gammal.
I Smålands grav ligger också Per Daniel Leonard Malmström, Peter Emerentius Linné, Jonas Wilhelm Jonsson och August Herman Lundin.
Malmström avled 1919, gissningsvis i spanska sjukan.
Lundin var Smålands nations notarie och bibliotekarie. Han var klen till hälsan, sökte förgäves bot i kurorten Ems. Han dog i Ängelholm 1881.
Den senaste som begravdes i Smålands grav var professorn i konsthistoria Hilding Athanasius Pleijel. Han avled 1988, 95 år gammal.
Sydskånska eller f.d.Ystads gravplats
I Sydskånska nationsgraven vilar Axel Fredrik Uggla, som avled 23 år gammal 1873. På gravstenen står det ”Amico amici”, dvs till vännen från vännerna.
Text: Ingrid Nathell, foto (där inget annat anges): Kristoffer Lindblad
Källa
Wikipedia. Nationsgravar i Lund.
Läs också Gravstenar på Östra kyrkogården.