logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Micklagård – Grönegatan 12

   Studentliv

Hemiter och hemäter… Ord som ter sig meningslösa för de flesta, men som framkallar nostalgi och minnen hos många lundensare. Främst alla som bott på studenthemmet Micklagård eller deltagit i matlaget eller varit på möten, kulturevenemang eller haft vänner där.

Micklagård är ett frikyrkligt studenthem som kom till år 1919 och då låg det på Grönegatan 12. Den fastigheten hyser nu hotell Concordia.  Hemmet flyttade 1964 till Byggmästargatan och är granne med Västerkyrkan.

Micklagård/Grönegatan 12 ca 1920. Foto A.W. Rahmn/Stadsarkivet

Ursprunget till Micklagård finns i Fria Kristliga studentföreningen i Sverige – FKS. Den bildades 1912 av den frikyrkliga gruppen som bröt sig ur Uppsala Kristliga Studentförbund där det vuxit fram en konservativ och nationalistisk rörelse. De frikyrkliga studenterna, oftast humanister och medicinare, var liberala och fredsvänliga. Tanken på en lokalavdelning i universitetsstaden Lund väcktes snart och en sådan kom till stånd 1916. Ett embryo fanns i en förening för troende studerande som bildats 1910. Kandidat Axel Andersson valdes då till ordförande. Han blev sedermera missionsföreståndare i Svenska Missionsförbundet, författare och flitig röst i samtidsdebatten. Han drev frågan hur frikyrkorna kunde ta tillvara den studerande ungdomens engagemang och kompetens.

Den lilla föreningen hade bara åtta medlemmar från början: två gymnasister, en seminarist, tre studenter, en tillskärare och en handlare. De träffades på söndagsmorgnarna hos varandra – kapellet Betania (på Laboratoriegatan) var för kallt. Föreningen växte och bildade 1916 en lokalavdelning av FKS. Snart började man drömma om ett eget studenthem och började samla in pengar. Det var en stående uppgift för medlemmarna när de for till sina hemorter. Tiggeriet var framgångsrikt och fastigheten i hörnet av Stålbrogatan-Grönegatan köptes i oktober 1919 för 75.000 kronor. Formell ägare var Föreningen Frikyrkliga Studenthemmet i Lund u.p.a.

Här fanns boende för 18 studenter, hemiterna, och generösa ytor för möten och samvaro. FKS i Lund hade lokaler här liksom några andra föreningar. Den administrativa verksamheten leddes av en pater, oftast en av de äldre studenterna.

Ett matlag bildades som snabbt blev populärt. Det kunde uppgå till närmre hundra personer, hemäterna, som för ett facilt pris åt tre måltider om dan. Husmor, kallad mater, fick vara kreativ för att få det hela att gå ihop. Hemäterna var hungriga. Särskilt knepigt var det under krigsåren. Då var Ing-Marie Bäckegård mater. Hon var bara 24 år när hon anställdes och uppmanades att vara som en mor för studenterna. För att klara mathållningen for hon ibland hem till Småland där leverantörerna inte tog ransoneringskort så allvarligt. Hon reste tillbaka till Lund med resväskorna fullpackade med korv och kött. Kylskåp fanns inte utan maten förvarades med hjälp av is. Ägg köptes i parti från bondgårdar runt Lund och konserverades i vattenglas. Mia Andersson, som var mater från 1947, har berättat att när det stod ”Brustna hjärtan” på matsedeln var det kö till matsalen. Då serverades kalv- eller grishjärtan fyllda med persilja eller smör.

Rummen var stora och värmdes med kakelugn. Gottfrid Grunewald som bodde där på 30-talet berättar att rummen hade namn efter öknar och själv bodde han i GOBI. Städerskan såg till att elda men studenterna skulle själva hålla med bränsle. Efter frukost snabbt iväg till Palaestra där major Oswald Kragh ledde morgongymnastiken.

Ett rum på Micklagård värderades högt och efterhand växte det fram intagningsregler. En sökande skulle ha rekommendation, vara novisch och hyrestiden var begränsad till tre år. Studenter som var nya i Lund fick på det sättet både bostad, vänner, viktiga kontakter och hemhörighet i det frikyrkliga studentlivet. Miljön var kreativ och inbjöd både till studentikosa upptåg och till djupa samtal. Här grundades livslånga vänskapsband.

Bland de många kulturpersonligheter som bott på Micklagård är författarna Karl Vennberg och Rut Hillarp liksom Bo Strömstedt som blev legendarisk chefredaktör på Expressen. Han såg studenthemmet som ett av sina universitet. När fysikern Hellmuth Hertz kom till Lund efter kriget blev han en uppskattad hemät på Micklagård. Under krigsåren fick också norska studenter en fristad där.

Svenska Missionsförbundet övertog 1935 fastigheten och driften av studenthemmet. Lokalerna renoverades och centralvärme installerades.

I fastigheten finns idag ett hotell. Foto 2022: Otto Ryding

Sedan 1964 finns alltså Micklagård på Väster. Försöket att hålla liv i det traditionsrika matlaget strandade dock. I det nya studenthemmet har studenterna tillgång till korridorkök och hushållar själva. Läget är inte heller lika centralt som på Grönegatan.

När Micklagård kom till 1919 var det en ny företeelse i Lund. Grönegatan 12 blev en välkänd adress för gemenskap, samtal, debatt och ett rikt föreningsliv. Det säger Folke Lindgärde, författare till skriften om Micklagård. Både han och hustrun Valborg var hemiter åren runt 1960. Han var också ordförande i FKS 1959 – 60 och Valborg var ordförande i DKS i Lund.

Text: Solveig Ståhl

Läs mer
Lindgärde, Folke, Micklagård –  Grönegatan 12: ett frikyrkligt studenthem i Lund 1919 – 1964. 2018.

  Senast uppdaterad 28 augusti, 2022 av Ingrid André
  Publicerad 28 augusti, 2022 av Ingrid André