LUGI – inte bara handboll
År 1912 ägde de olympiska spelen rum i Stockholm. Tävlingarna genomfördes på den i nationalromantisk anda nybyggda Stockholms stadion. Spelen och inte minst de svenska framgångarna på banorna blev en nationell propagandaföreställning för svensk idrott. Nu skulle det smidas medan järnet var varmt. Inte minst gällde det att skapa en ännu starkare svensk trupp till spelen i Berlin 1916 som av bekant anledning dock ställdes in.
Till Lund sände Svenska Idrottsförbundet Carl Silfverstrand. Han var född i Helsingborg och framgångsrik idrottare. Under en månad i Lund såg han till att knyta kontakter med Katedralskolan och studentkåren. Han fick till stånd ett olympiskt sällskap med sikte på Berlin 1916. Detta sällskap bildades 7/11 1912 och i det ingick juridikprofessorn Johan C W Thyrén. Silfverstrand får också utpekas som inspiratör för några engagerade studenter till en idrottsförening vid universitetet.
Lunds Universitets Gymnastiks- och Idrottsförening bildades formellt den 28 november 1912. Då höll den redan nämnde Thyrén ett inspirerande tal i Stora salen på Akademiska föreningen. Han hade valts som banérförare på grund av sin välbekanta retoriska förmåga, men var också intresserad av idrott och studenternas fysiska fostran. I anförandet hänvisade han till intrycken av de många idrottsplatserna i Cambridge, där han en gång cykelturistat.
Idrottsrörelsen var än så länge ett borgerligt projekt där nya, framgångsrika idrottsmän skulle hämtas bland läroverkselever och universitetsstuderande.
Akademins engagemang för studenternas fysiska välbefinnande var dock gammalt. Befattningen fäktmästare hade inrättats på 1700-talet. Mest känd av fäktmästarna är givetvis P H Ling som verkade i Lund 1805-13.
De som inte gillade fäktning eller gymnastik skulle också ut från unkna studentrum och föreläsningssalar och få frisk luft – åtminstone genom fotvandrande. Till den ändan hade Akademiska Promenaden dvs Högevall 1820 lagts under universitetets förvaltning. Detta gällde fram till 1891 då staden återfick kontrollen över sträckan.
Redan före 1912 fanns en disparat samling idrottsklubbar i Lund. Till sitt förfogande hade de Idrottsplatsen som anlagts 1891 och universitetets gymnastiksal i Palaestra som stått där sedan 1883.
Den tidigaste verksamheten i Lugi omfattade fotboll, friidrott, rodd och tennis. Efterhand tillkom bandy, boxning, brottning, golf, gymnastik, fäktning, orientering och simning. 1934 infördes ordningen att alla vid universitetet inskrivna studenter var medlemmar i Lugi. Den svällande verksamheten ledde 1993 till att föreningen omvandlades till en allians där sektionerna blev självständiga föreningar – dock med prefixet Lugi i namnen.
Namnet LUGI har framförallt kommit att knytas till handbollen, men där var föreningen inte pionjär i Lund. Först 1941 etablerade herrlaget sig i andra divisionen. Då fanns den av staden uppförda Idrottshallen tillgänglig som hemmaarena.
Både damlaget och herrlaget spelar i Elitserien. Den mycket omfattande ungdomsverksamheten har kommunalt stöd och många elitspelare har börjat sin handbollsbana i knattelagen. Herrlagets framgångsrikaste år hittills var 1980 då man erövrade SM-guldet.
Text och foto: Claes Wahlöö. (Fotografierna är från Lundaspelen 1982).
Läs mer
Blom, K Arne. Idrottens Lund. ( i Lunds historia 3.) 2012
När idrotten kom till Lund. Gamla Lunds årsbok. 1991.
Wahlöö, Claes. Stadsparken – en grön historik. ( i Yrvaken Törnrosa – Stadsparken i Lund hundra år.) 2012.
Wikipedia.
2017-03