Livets museum
En annorlunda museiupplevelse.
Hur föreställer du dig ett museum? Labyrintiska salar, montrar med oläslig information? Tunga stentrappor? Glöm det – Livets museum är något helt annorlunda. Det är litet, lättöverskådligt och inspirerande. Fyllt av kunskap. Museets egen slogan är ”en medicinhistorisk upplevelse” och detta lever det upp till med råge. Besökaren får inte bara en fördjupad kunskap i medicinens historia utan också en åskådlig och stimulerande lektion i alla de processer som utgör förutsättningen för våra kroppar. Och Livet.
Museet är inte helt lätt att hitta. Visserligen annonseras det med stora banderoller över ”Valvet” på Allhelgona Kyrkogata vid ingången till de två sjukhusområdena, det gamla och det nya, med sedan måste man ha klart för sig att det gäller att hålla till vänster och gå en bra bit innan man hittar museientrén. Där betalar man en blygsam summa om man kommer på öppningstid, d.v.s. 10 – 14 tisdag till fredag samt samma tid söndagar i jämna veckor.
Lokalerna är en gammal kulvert ovan jord som sträcker sig längs Allhelgona Kyrkogata. Den är 3 x 130 meter, inte mycket kan man tänka. Vackra fönster släpper in dagsljuset på båda sidor. På detta begränsade område ryms en basutställning med sju stationer med namn som ”Att koppla” (om hjärnan och nervsystemet) eller ”Att inhämta”(om sinnena). Hela vägen i den forna korridoren finns vid sidan om autentiska föremål – teveskärmar och läsplattor, fotografier, lättlästa texter och annat pedagogiskt material. Besökaren inbjuds hela tiden att interagera med utställningen. Fantasin stimuleras av föremål som hjärnlungor och gamla benproteser. Medkänslan väcks av konstverk som en gång skapads av patienter på S:t Lars. Det finns t.o.m. plats för en minimal filmsal. Byggarna bakom allt detta heter Caroline Owman och Lena Isaksson Drake.
De flesta föremålen härrör från det forna medicinhistoriska museet på S:t Lars, som var betydligt större och visade t.ex. uppbäddade sängar och dockor i naturlig storlek. Som allt hyser den gamla medicinhistoriska samlingen mer än 30 000 föremål. De äldsta går tillbaka till mitten av 1800-talet. När museet på S:t Lars stängdes 2006 packades allt ned och flyttades till det gamla Orupsanatoriet. Där hade samlingen kunnat bli stående om inte Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet ingripit för att göra medicinens historia synlig igen. Först anordnad man en liten utställning vid entréhallen i centralblocket, sedan flyttade man över i dagens lokaler, vilkas utrymme ökade efter hand för att landa i vad som är dagens Livets Museum. Från den 1 september 2013 har Kulturen i Lund huvudansvaret på uppdrag av Region Skåne/Kultur Skåne.
Allt arbete på museet sker ideellt alltifrån huvudsakkunnige Berndt Ehinger till de guider som tar emot individuella besökare såväl som grupper, varav skolungdomar utgör en stor andel. Men även besökare i andra ändan av livsresan, som pensionärsföreningar, har upptäckt att det aldrig är för sent att lära sig mer om kroppens mirakel och få en ”medicinhistorisk upplevelse”.
Klicka på bilderna för att förstora!
Text: Ingrid Meijling, foto: Ingrid André
2016-10