Kyrkohögen
När man färdas från Värpinge mot Lund, så ser man på höger sida alldeles innan stadsgränsen en gammal gravhög – av arkeologerna bestämd till bronsålder/järnålder, alltså från någon gång mellan 1800 f.Kr. till 1050 e.Kr. Den kallades Kyrkohögen, därför att den ligger vid Kyrkovägen, Värpingebornas namn på Trollebergsvägen. Kyrkan som avsågs var Klosterkyrkan som var deras sockenkyrka. Mitt emot Kyrkohögen låg hussamlingen Kyrkoledshusen. Med led menas grind, det fanns en grind tvärs över vägen, där stadens ägor började.
Det finns sägner runt gravhögarna. Man trodde att danskarna varit och grävt efter skatter i Kyrkohögen. Till exempel återges om Kyrkohögen i Skånska folkminnen 1929:
”Där e houll i mittelen po han. De hade ente vad för. Hann va rent spiss; nu e där itt jyft houl i –en. Där har di tad en stor gryda me pänga. Di hade vad åmm natten å gravad, så där har bled itt faselet houll.”
Annars är gravhögen uppe vid Monumentparken – vanligtvis kallad Sliparebacken – den mest kända i Lund. Här var samlingsplatsen för skånska tinget fram till omkring 1600 och fram till 1584 kom alla danska kungar hit för att godkännas även i Östdanmark.
Det har funnits fler högar i lundatrakten. De flesta är numer jämnade med marken för att ge plats åt ny bebyggelse.
Text och foto: Ingrid André