logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Kastrup, Tryggve (1912 – 2004), sporthandlare, handbollsfantast, scoutledare, Fylgiafarare

   Lundabor

Kastrup
Kastrup (i mitten) på scoutläger 1951. Foto: Per Bagge/Alvin

Tryggve Kastrup är en av pionjärerna inom lundahandbollen. Det var en sport som han älskade, utövade och organiserade.
Han var lagledare i Lunds första föreningslag i handboll. Laget var KFUM och året 1929. Scoutlaget från Lund mötte ett annat KFUM-lag från Malmö i Katedralskolans gymnastiksal. Tryggve Kastrup var 17 år och hade varit verksam inom scoutrörelsen några år. Han lämnade snart KFUM-laget och gick över till IFK Lund som blev stadens bästa lag. Andra kända lundaprofiler som såg till att handboll blev den stora sporten i Lund var Eric ”Nilla” Nilsson, sedermera professor i anestesiologi, och Curt Wadmark, grönsaksodlare på Råbylund som spelade i landslaget och senare blev förbundskapten.

Tryggve Kastrup försörjde sig som sporthandlare. Hans butik Idrottsmagasinet hade lokal på Klostergatan 9 och inför handbollsmatcherna var det livlig trafik hit – biljetterna såldes nämligen här. Nu har bl.a. Jacobs surdegsbageri sin verksamhet på den adressen.

De första åren spelades matcherna i Katedralskolans gymnastiksal – som dock var för liten för matcher i allsvenskan. När idrottshallen var färdig 1940 ändrades villkoren och efter krigsåren blev handbollen riktigt stor i Lund.

Handbollskö. Foto: Firma Hagblom Foto

Tryggve Kastrup var djupt engagerad i scoutrörelsen genom KFUM och 1956 tilldelades han Silvervargen för sitt arbete. Silvervargen är den högsta utmärkelsen inom svensk scoutrörelse. Den tilldelas aktiv ledare på nationell nivå för utomordentligt förtjänstfullt arbete för scoutrörelsens bästa.

Jorden runt
Han var nyfiken till sin natur och intresserad av att dokumentera vad han var med om. Under sin utbildning till telegrafist i flottan var han med om en långresa jorden runt med pansarkryssaren Fylgia. De lämnade Karlskrona i november 1931 och kom tillbaka i april 1932. Tryggve Kastrup tog bilder och skrev dagbok om färden och tog också hjälp av sina kamrater ombord. Det blev en fyllig reseberättelse där vissa avsnitt skickades till svenska dagstidningar, bl.a. i Blekinge.


Öresundsspärren
I juni 1940 höll han på att göra ett riktigt scoop med sin nya filmkamera. Han tjänstgjorde som furir på hamnisbrytaren Bore, hjälpkanonbåt under kriget med bevakningsuppdrag på svenska västkusten. Denna dag hade Bore ett speciellt uppdrag utanför Viken. När tre tyska bogserbåtar seglade tvärs över Öresund började han filma dem. De var på väg att lägga ut en spärr i form av nät tvärsöver sundet. Med svenskt bistånd! Spärren skulle hindra brittiska u-båtar att ta sig in i Östersjön. Men en officer upptäckte filmandet och beordrade direkt Kastrup att avbryta den. Den tysk-svenska manövern var strängt sekretessbelagd. Det skulle dröja ända till 2017 innan ubåtsnäten blev allmänt kända genom boken Sviktande neutralitet – Öresundsspärren av lundaforskaren Sten Henriksson.

Text: Solveig Ståhl

Läs mer
Blom, K. Arne, Erlandsson, Carl-Eric & Mårtensson, Jan, När idrotten kom till Lund. (Gamla Lund årsbok 1991).
Henriksson, Sten, Sviktande neutralitet: den svensk-tyska ubåtsspärren i Öresund 1940-45. 2017.
Pansarkryssaren Fylgias långresa 1931-32.

  Senast uppdaterad 25 september, 2022 av Ingrid André
  Publicerad 25 september, 2022 av Ingrid André