Kårmötet 1939 – 10 judiska läkare nekas invandring.
I mars 1939 hölls ett kårmöte i Lund, där en majoritet av de närvarande studenterna stödde en resolution om att 10 judiska läkare inte skulle tillåtas att invandra till och bosätta sig i Sverige.
Sverige hade under hela 1930-talet en mycket restriktiv invandrings- och flyktingpolitik – samtidigt som allt fler människor försökte lämna det nazistiska Tyskland. Den svenska Kommittén för landsflyktiga intellektuella arbetade för att inrese-, uppehålls- och arbetstillstånd i större omfattning borde beviljas politiska flyktingar. En proposition med detta innehåll hade också lämnats i Riksdagen i slutet av 1938.
I februari 1939 protesterade sex, huvudsakligen fackliga, organisationer mot att flyktingar togs emot i Sverige. I ett brev till Konungen påpekades ”nödvändigheten av att begränsa tillströmningen av främmande undersåtar, i synnerhet judar, till vårt land”.
Man hänvisade till konkurrens om jobben, men också att en invandring vore raspolitiskt fördärvsbringande. I anslutning till propositionen föreslog medicinalstyrelsen att tio medicinska specialister av judisk börd skulle mottas i Sverige.
Detta förslag väckte stor opposition bland studenterna i Stockholm, Uppsala och Lund.
I Stockholm ordnades ett möte av nazistiska studentsammanslutningen, där 450 studenter i en resolution begärde att ”åtgärder omedelbart vidtagas för att hindra denna invasion”. I Uppsala hölls ett kårmöte i februari 1939, där man efter fem timmars debatt sade nej till all import av s.k. intellektuella.
I Lund framtvingades ett extra kårmöte, det kom att hållas den 6 mars. Inför kårmötet hade Medicinska föreningen i ett möte om flyktingfrågan motsatt sig legitimation av utländska läkare.
Diskussionen under kårmötet kom om i princip att handla om två förslag. Anslutning till Uppsalastudenternas resolution med tillägg ”att en invandring som medför att ett främmande element upptages i vårt folk, framstår som skadlig och inför framtiden ohållbar”.
I motförslaget konstaterades att fastän viss flyktinghjälp redan vidtagits, så borde ”ytterligare utkomstmöjligheter kunna utvinnas genom en rationell omprövning av arbetsvillkoren inom en rad yrken, jämväl intellektuella”. Förslaget hade formulerats i en ovanlig allians mellan Kristliga studentförbundet och Clarté hemma hos Folke och Brita Holmström (IMs grundare). Formuleringarna var, som synes, mycket försiktiga. Avsikten var förstås att locka ev. tveksamma mittenröster från den flyktingnegativa resolutionen.
Tyvärr segrade det främlingsfientliga förslaget med stor majoritet. Endast i en nation – Kalmar – fanns det en majoritet för avslag. Störst majoritet fick förslaget i Lunds nation.
9 september bröt andra världskriget ut.
Text: Ingrid André
Läs mer
Oredsson, Sverker, Lunds universitet under andra världskriget. 1996
Kårmötet 1939 har skildrats skönlitteraturen. Här är ett par förslag:
Blom, K. Arne, I skuggan av en stövel. 1988.
Kellgren, Nils, Kärlek går hem. 1954.
Lindblom, Paul, Under världens tak. 1945.
Om studentlivet i Lund under 40-talet. Behandlar inte kårmötet, men tiden därefter.