Heta linjen i Lund
Man kan undra vad en lite underligt dragen cykelväg i Lund har med det kalla kriget att göra. Men så är det.
I samband med Kubakrisen 1962 blev faran med att de bägge supermakterna inte hade någon teknik för direktkommunikation uppenbar. Meddelande skickades med telegram som via bud nådde respektive statsledning. Därför bestämde man sig för att inrätta en direktlinje och den 30 augusti 1963 stod den färdig att användas. I Sverige kom den att kallas för Heta linjen. Främst var den krypterade linjen avsedd för fjärrskriftsmaskiner. På sin väg mellan Washington och Moskva passerade den också åkrarna strax norr om Lund.
När den första, västra delen av Norra Nöbbelöv skulle byggas vållade Heta linjen problem eftersom den inte fick flyttas. Lösningen blev en lite omotiverad cykelväg från Jaktmarksvägen på snedden upp mot Nöbbelövsparken. Då den bryter planmönstret uppstår det ett antal små triangulära gräsmattesnuttar längs vägen. På stadsplanekartan från 1971 anges det att det är en telefonledning, men varför ledningen inte kunde flyttas kommenteras av naturliga skäl inte i planbeskrivningen.
Även när den östra delen av Norra Nöbbelöv senare byggdes ut fick man ta hänsyn till Heta linjen, men där känns den diagonala cykelvägen genom kvarteret Hubertus inte lika konstlad. Men naturligtvis kommenterades det inte heller i beskrivningen till stadsplanen från 1973 varför ”telefonledningen” inte kunde flyttas.
Numera har Heta linjen ersatts av andra kommunikationsformer.
Text och foto: Otto Ryding