Från tinget i Dalby till Kristallen i Lund.
De olika kommunreformerna från 50-, 60- och 70 talen utgör grunden för Lunds nuvarande geografiska utformning. Fram till år 1952 fanns många – närmare bestämt 2 281 – små kommuner att jämföra med dagens 290. Även domsagornas indelningar har förändrades över tid. Vid sekelskiftet 1900 fanns i Sverige 118 häradsrätter för främst landsbygden och 90 rådhusrätter för städerna. I Dalby fanns häradsrätt och i Lunds stad fanns rådhusrätt. Häradshövding var domare i häradsrätten och borgmästaren i rådhusrätten.
Dalby som tingsplats
Sedan 1688 var Dalby tingsplats för Torna och Bara häraders domsaga. I en omfattande rättegångsreform föreslogs 1948 att tinget skulle flyttas. Tingets kansliort blev Lund från 1952. Men i avvaktan på beslut om plats att bygga tingshuset på var många rättegångar kvar i Dalby ända tills 1958 då tingsrättens nybyggda hus invigdes. Pehr Gustaf Lindström var häradshövding under lång tid, mellan åren 1939–1967 och Gustaf Malmer blev tingets siste häradshövding, under åren 1967–1970, då som t.f. häradshövding.
Lunds rådhusrätt
I Lund var rådhusrätten fram till 1971 stadens domstol. Rätten bestod av borgmästare och rådmän och rådhuset fanns vid Stortorget. Huset genomgick en omfattande ombyggnad 1899/1900 för att bli rådhus, vilket det också fungerade som fram ill 1971. Evert Persson blev sista borgmästare, 1967–1970.
Lunds tingsrätt
Häradsrätten för Torna och Bara domsaga och Lunds rådhusrätt blev 1971 sammanslagna till Lunds tingsrätt. Tidigare borgmästaren för rådhusrätten Evert Persson blev domstolens första lagman, han tjänstgjorde mellan åren 1971–1972.
Den nybildade domstolen flyttade in i tingshuset vid Byggmästaregatan. En del kanslifunktioner låg dock kvar i rådhuset till 1976, då tingshusets tillbyggnad hade färdigställts.
Ett tingshus blir till
Sedan tidigt 50 tal hade ett nytt tingshus planerats för Torna och Bara häradsrätt, flera olika alternativa placeringar hade diskuterats. Beslutat blev att bygga väster om järnvägen nära Klosterkyrkan, vid Byggmästargatan. Här hade Lunds medeltida västra stadsport funnits. Här låg också Lunds Västra station, som revs 1948 – järnvägstrafiken mot Bjärred lades ner redan 1939.Arkitekten Hans Westman fick 1954 uppdraget att rita huset, ritningarna låg färdiga tidigt i processen, men det tog fyra år innan byggnaden slutligen stod färdigt och invigningen skedde 1958. Det finns i dokument noterat att även hans kompanjon Fritz Österlin deltagit i projektet.
Westman bedrev egen arkitektverksamhet i Malmö 1936 – 38, men flyttade sen sin arkitektfirma till Lund, en stad han kom att prägla arkitektoniskt.
Tingshuset
Byggnaden är tidstypisk för 50-talet och för Westmans karaktäristiska arkitektur. En lekfullhet, med många fint utformade detaljer, med hög kvalité i såväl materialval såsom detaljutförande. Korsvirkesmosaik, pyramiden och en oregelbunden stenmur var för Westman tre idéer han ofta återkom till. Arkitekturen känns igen från andra byggnader ritade av Westman. Det finns likheter i korsvirkesmosaik och fasaddetaljer, exempelvis Simrishamns stadshus och pyramidformerna finns i många andra byggnader från samma tid av Westman.
Huvudingången blev mot Byggmästargatan, där placerades också tingsklockan som följde med från Dalby. Klockan, som är gjuten av Johan Fahlsten i Stockholm 1758, finns nu i nya tingsrätten – en påminnelse om domstolsväsendets långa historia.
Byggnaden var ursprungligt fyrlängad, med öppen gård i mitten och med korridorer med generösa glasgångar mot gården. I Söder låg tingssalen med de tidigare båda häradernas vapensköldar. Westman beskriver tingssalen med dess pyramidformade tak som sakral och av monumental karaktär. Tankarna går onekligen till arkitekturen i de kyrkobyggnader hans också ritade under sin verksamma tid. Tingssalsdelen är byggd av betong, yta i ljusa färger och med fem höga fönster mot Västertull.
Tingshuset fick 1975 en tillbyggnad norrut i vit mexisten, då bildades ytterligare en kringbyggd gård, även i det sydöstra hörnet uppfördes en tillbyggnad i samma material.
Byggnadsminne?
Ylva le Normand, dotter till arkitekten Hans Westman ansökte 2016 om att få tingsrätten byggnadsminnesförklarad. Länsstyrelsen höll med om att de ursprungliga delarna av tingshuset har samhälls- och arkitekturhistoriska värden och en lokalhistorisk förankring. De ändringar och tillbyggnader som är gjorda gör att byggnaden inte uppnår det synnerligen höga kulturhistoriska värde som krävs för att en byggnadsminnesförklaring ska vara motiverad, står det i beslutet att avslå framställan.
Byggnadens ursprungliga användning som lokal för häradsrätten har gett kvarteret dess namn, Häradshövdingen. Byggnaden fungerade som Lunds tingsrätt fram till 2018, då den ersattes av nuvarande tingsrättsbyggnad intill järnvägen i kvarteret Kristallen.
Framtiden – vad händer?
Planer finns för omfattande strukturförändringar i kv. Häradshövdingen av vägnät, nya parkeringsanläggningar och omfattande bebyggelse, en del byggnader så höga som 17 våningar. I kvarteret föreslås ett nytt underjordiskt parkeringsgarage i två våningar som sammankopplas med befintligt garage under Västra stationstorget.
I planprogrammet för Lund C noteras att det är önskvärt att de kulturhistoriskt värdefulla delarna av den befintliga tingsrättbyggnaden bevaras och att ny bebyggelse anpassas efter detta. Ett sätt att göra detta skulle enligt planförfattarna vara att förlägga en mindre platsbildning och en gångpassage söder om tingsrättsbyggnaden. Sett från Byggmästaregatan skulle då Klosterkyrkan då utgöra fondmotiv i gångpassagen.
Hur det slutligen blir återstår alltså att se, men området kring Klosterkyrkan och gamla Tingshuset är värdefull miljö att bevara. Det är värdefullt att återskapa en del av den historiska förståelsen från såväl Lunds medeltida västra stadsport såsom förståelsen för den nerlagda järnvägen mot Bjärred och den rivna stationsbyggnaden.
I väntan på beslut används Gamla tingshuset som lokal för Hedda Andersson-gymnasiet.
Text: Christine Jönsson, färgfoto: Kristoffer Lindblad
(skrivet våren 2021)
Läs mer
Dalby tingshus
Lund utanför vallarna: bevaringsprogram. Del 2. 1996.
Lund under expansion. 1990
Lunds nya tingsrätt
Tägil Tomas, Arkitekten Hans Westman, funktionalismen och den regionala särarten. 1996.
Trolle Önnerfors, Elsa, Domsagohistorik – Lunds tingsrätt