Folkets hus
Här fick arbetarrörelsen 1903 sitt eget hus för möten, aktiviteter och expeditioner. Innan dess fick mötena hållas i föreningslokaler, i ölhallar, i godtemplarlokaler, utomhus eller i någons hem.
Den Melinska fastigheten var försatt i konkurs vid sekelskiftet. Arbetarrörelsen hyrde redan lokaler i fastigheten, bl.a. Läsesalen där målaren H. Th. Hansson, en av de första från arbetarrörelsen i stadsfullmäktige, var föreståndare. Några mindre fackföreningar hade sina expeditioner för sjuk- och begravningskassa här. Det fanns andra alternativ till Folkets hus, men Centralkommittén och Fackutskottet träffade en uppgörelse om att köpa fastigheten för 52 000 kr senast december 1900. Föreningen Folkets Hus u p a bildades och tog över köpeavtalet. Med fackföreningarnas stöd och med muraren Hans A Holmgren som ansvarig eldsjäl kunde huset byggas och stå klart för inflyttning 1903.
Basarer, fester och andelsteckning fick länge bidra till finansieringen. Vid invigningen höll Bengt Lidforss ett högstämt tal om de av Platon högt skattade dygderna: vishet, tapperhet och självbehärskning.
Folkets hus idag
Huset mot Magle Stora Kyrkogata är byggt 1935. Det mot Magle Lilla 1931. Här har många fackföreningar haft sina expeditioner, liksom arbetarekommunen till 1996. 1969 uppfördes det nya Folkets Hus med Hans Westman som arkitekt. 1973 kunde hela huset inklusive den ombyggda innergården och Stadsteatern invigas.
Kanikresidenset är från ca 1225 och har två bevarade våningar och fönster i källar- och bottenplan. Invändigt i Medeltidssalens västvägg finns ingången som en rekonstruerad rundbågig öppning.
Text: Harry Keidser & Lennart Prytz