Bland dansande grodor och leende solar i Häggs värld
Vid Bantorget på Stora Fiskaregatan 15 ligger en byggnad från 1903 som med sina ljusa putsfasader, mjukt former, asymmetriska uppbyggnad och fantasifulla taklandskap utgör Lunds mest utpräglade jugendbyggnad. Egendomliga fabeldjur sticker fram sina nosar, ett bi kryper vid porten och där finns dansande grodor och en leende sol. Huset ritades av Malmöarkitekten Oscar Hägg, och så är det ofta med Häggs hus, den som tar sig tiden att titta på hans fasader belönas ofta med glada överraskningar.
Häggs nästa projekt i Lund blev det imponerande huset vid Clemenstorgets östra sida. Egentligen består byggnaden av fyra separata hus som uppfördes under en följd av år på varsin tomt. Först ut var huset vid Sankt Petri Kyrkogata. Med sitt inslag av kakelplattor överst i fasaden avviker det något från de efterföljande husen, och man kan undra om det redan då fanns idéer om hur helheten skulle bli. Som lundabo kan man idag vara tacksam för att byggmästare C A Andersson lyckades fullfölja sitt projekt. Under många år vårdades huset omsorgsfullt av sina ägare och hade en egen målare boende i huset som successivt renoverade husets lägenheter. Man kunde därför känna en oro när huset för några år sedan bytte ägare, men den omsorgsfulla renovering av exteriören som de nya ägarna genomförde hade varit väl värt ett stadsbyggnadspris.
Den första delen etappen vid Sankt Petri Kyrkogata färdigställdes 1904. Där finns samma överdådiga bildspråk som på Stora Fiskaregatan med ekorrar, fladdermöss, ugglor, sköna kvinnor och burleska maskaroner.
På de kommande tre delarna som färdigställdes 1904-09, minskade inslaget av naturalistiska återgivningar och istället kom bildspråket att domineras av olika typer av maskaroner. På mittpartiet finns det dock ett par fåglar, väl snarast papegojor.
När Hägg ritade det påkostade huset på Klostergatan 10 åt konditor Tage Håkansson känns det att jugenden hade ersatts av nationalromantikens kärvare formspråk och de dansade grodorna hade fått ge vika för mera fornnordiskt inspirerade symboler. Men naturligtvis kunde inte Hägg låta bli att ge en blinkning åt byggherren i form av en kringla. Men där fanns också byggnadsåret (1909) och Lunds stadsvapen. På en relief bär två barn fram en modell av det färdiga huset.
Det är svårt att tro att Hägg inte hade roligt när han ritade alla sina fantasifulla dekorationer, men tiden skulle gå ifrån honom. När han ritade hyreshuset på Stora Södergatan 63 1912 så domineras det av murytor i rött handslaget tegel med inslag av mönstermurningar och sparsmakade listverk, men högst uppe i en frontespis kunde inte Hägg avhålla sig från att smussla in en kvinnohuvud, eller om det är en putto.
Varken 20-talsklassicismen och än mindre funktionalismen tycks ha passat Hägg och de sista åren av sitt yrkesliv ägnade han åt sin tjänst som lärare i byggnadslära vid Alnarp.
Text & foto: Otto Ryding
Läs mer
Ryding, Otto, Hägg, Oscar (i Arkitekterna som formade Lund – ett lexikon). Gamla Lunds årsbok. 2020