Arbetarringen
Intresset att organisera den framväxande arbetarklassen engagerade under 1800-talet många. Redan 1851 hade en arbetarklubb bildats på Lancasterskolan (som låg på Allhelgonaskolans tomt längs Bredgatan). Under de kommande årtiondena bildades många olika grupper med målsättning att vara sjuk-, begravnings- och resebidragskassa för arbetare eller bistå med socialt stöd. Exempel på sådana är Hundramannaföreningarna, Fruntimmersföreningen, Barnkrubbor och olika sorters Arbetarringar. Under slutet av 1800-talet ökade också intresset och behovet av att bilda yrkesklubbar för att tillvarata arbetarnas intressen på arbetsplatserna.
Redan 1875 hade handskmakaren Patrik Rosengren samlat sina yrkeskamrater på Evas krog vid Dalbyvägen för att bilda den första fackföreningen. Rosengren var sedan delaktig i bildandet av flera fackföreningar och blev fackföreningspionjären i Lund. En annan förgrundsfigur var Anders ”Kejsarn” Nilsson som 29 nov 1885 inbjöd sina murarkolleger till Arbetarringens lokaler på Råbygatan (Doktor Lenanders trädgård) för att bilda Murarnas fackförening. 1886 träffades målarna i samma lokaler.1888 järnarbetarna. Lokalerna hade uppförts 1884 av Lunds Arbetarring. Brännvinskungen L O Smith i Stockholm skrev 1883 ett upprop om ett kooperativt system för att nedbringa levnadskostnaderna med 40 %. Arbetarringar med tusen medlemmar i varje bildades – för Lunds del på pastorsexpeditionen/hotell Malmen 1883 vid Krafts torg.
I kvarteret Bagaren
I kvarteret Bagaren byggdes en samlingslokal av en byggnadsring och senare bildades också en bageriring, som tog över samlingslokalen 1902, när mötena flyttades till Folkets Hus. Bageriringen utvecklades till Lunds arbetares bageriförening. Här bodde också veteranen Hans Holmgren och här var Arbetarbiblioteket inrett innan det också flyttades till Folkets Hus. Arbetarringens samlingslokal var platsen för upplysnings- och agitationsmöten under hela 80- och 90-talen. De socialliberala och socialistiska idéerna konfronterades och diskuterades. De första kooperativa föreningarna startades. Arbetarekommunens föregångare, centralstyrelsen och fackutskottet, sammanträdde i lokalerna. Den 3 mars 1901 på de samverkande fackföreningarnas möte beslöt man att bilda Lunds arbetarekommun med ansvar för arbetarrörelsens politiska gren och för arbetet inom det socialdemokratiska partiet.
Lokalerna är idag rivna, men Riksbyggen har i sin 1980-talsbebyggelse bevarat det mångkantiga tornet med smidd vindflöjel ovanpå lusthuset inne på gården.
Text: Harry Keidser & Lennart Prytz, färgfoto: Claes Wahlöö