Inez Humble om Eggertska skolan
Inez Humble, född 1842 som dotter till sedermera professorn i Lund i kemi och mineralogi Nils Johan Berlin, skrev 1903 en ”barnroman”, Hemmet på Holmen. Nedanstående stycke är hämtad från denna och beskriver Inez Humbles tid som elev i Eggertska skolan vid artonhundratalets mitt.
Eggertska skolan
1850 fick Lund sin första ordentliga flickskola. Det var fru och mamsell Andersson, samt en tyska, fräulein Caroline Eggert, som då öppnade ett efter den tidens enkla anspråk ganska ståtligt läroverk. Lokalen (Stora Södergatan 14, enl. Ragnar Blomqvist. Red.) bestod af två ganska rymliga rum. Där hvarje klass hade ett brunmålat, långt bord omgifvet af bänkar, utan ryggstöd. Lärotiden var under den mörka årstiden 8-2, med afbrott af ”frikvarten”, kl 12, då man fick stiga upp och sträcka på sig samt inmundiga den mer eller mindre tillräckliga frukostmålen. För oss systrar utgjordes den av en bit knäckebröd och en hembakad kryddskorpa; smörgåsar voro förbjudna såsom smetiga, och af den ”kakegumma”, som under frukostrasten frestade oss med sina läckerheter, kan jag ej minnas att jag nånsin köpte något, ty slantarna voro hos oss rätt sällsynta. Af dagens 6 arbetstimmar vore ej mindre än två egnade åt handarbete; så viktigt ansågs detta ämne på den tiden. Visserligen lästes under dessa timmar högt ur ”Nässelts Allmänna Historia för fruntimmer”, men man kan förstå vilket sammanhang man fick däraf, då det ständigt hviskades: ”hur många maskor var det?” eller lärarinnan undervisade i hvitbroderiets eller hålsömmens mysterier.
Vi voro mycket stolta öfver att vid mer försigkommen ålder få läsa för herrar, och den dyrkan som våra hjärtan egnade dessa lärdomsljus gör det ännu godt att minnas. Särskildt står för mitt minne magister Richard Warholm, alltid glad och vänlig, och som t.o.m. tog af sig hatten ute för sina små elever! (…)
Bleksoten härjade
Denna vinter (1851) voro vi mycket intresserade af skolarbetet och var det nog rätt arbetsamt för en 8-9-åring att läsa två språk, men del tänkte då ingen på. (…) När man nu tänker på de dåliga hygieniska förhållandena: stiga upp tidigt i den mörka vintermorgonen, slänga i sig en kopp kokt mjölk – vår afsky – och ett stycke knäckebröd, ibland ingenting alls om brådskan var stor- så springa till skolan i de förargliga trätofflorna, som man alltid brukade tappa i de af regnet uppsvällda rännstenarna och sedan sitta nästan orörlig i sex timmar och i en luft, som inte var sa bra – så undrar man inte på om bleksoten, den tidens modesjukdom, härjade bland skolungdomarna. (…)
Skolan flyttar
Mamsell Caroline Eggert hade nu ensam öfvertagit vår skola, som flyttats till en trång lokal nere på en gård vid Stortorget. (Enl. Ragnar Blomqvist var adressen Mårtenstorget 15. Red.) Som fönstren i skolrummet vette åt grannens trädgård, voro de försedda med järnstänger som i ett fängelse; därtill var det mörkt och trängt. Mamsell E. hade svarta, skarpa ögon, håret uppsatt i Jenny Lind-lockar, och ingaf stor respekt för sitt kärfva lynne.
Bild: Stora Södergatan 14. Foto: Ragnar Blomqvist 1938
Text: Ines Humble 1903