Brist på studentboende gav Lund fyrklöverhus.
Studentbostadsbristen var stor i Lund under 50/60 talet. Universitet växte och LTH byggdes snabbt ut. Fler studenter gjorde behovet att bostäder akut.
Hans Westman
I Lund finns många byggnader som ritats av arkitekt Hans Westman.
Bland annat är Westman arkitekten bakom många av Lunds studentbostadsområden och studentnationshus. Han fick stort inflyttande på de stora utbyggnaderna under 50/60 talen. Westman satte sin prägel på Lund som studentstad.
Bland de av Westman ritade studentbostäderna kan nämnas Tomegapsgården, Hävdaryggen, Ulrikedal, Studentlyckan, Parentesen, Kämnärsrätten och Delphi. Han ritade också hus för Kalmar, Göteborg, Malmö och Smålands nationer samt Michael Hansens kollegium.
Fyrklöverhusen
Ett av Westmans större projekt var de så kallade fyrklöverhusen på Kämnärsrätten, Delphi och Gylleholm. Husen var hans idé och han var drivande för projektet. Husen färdigställdes i olika etapper mellan åren 1965-1969.
Westmans idé med fyrklöverhuset var att snabbt bygga bort bristen på studentrum genom att satsa på prefabricering . Från en kärna med 4 pentry, toalett och dusch strålade bostadsrum ut på 4 håll och gav 4 boendeenheter. De skulle kunna byggas i olika kombinationer och lätt kunna omformas. Antalet enheter skulle kunna vara flexibelt utifrån tomtstorlek för att lätt kunna anpassa antalet boendeenheter utifrån tomtens förutsättningar. Totalt byggdes 1 000 fyrklöverbostäder på Kämnärsrätten, Delphi och Gylleholm.
Husen färdigproducerades på fabrik som färdiga väggelement med den gemensamma våtenheten som central del. De var i 2 plan och gav totalt 8 boendeenheter. Att kunna bygga snabbt var en av förutsättningarna, husens bottenplatta i form av en fyrklöver skulle kunna uppföras på tre dagar.
Många av dåtidens studenthus byggdes med korridorrum med gemensamt kök. Här skiljer sig fyrklöverhusen, då de framför allt planerades som boende för en person. Även en familjevariant utarbetades men byggdes inte i Lund. Det berodde troligen på att det redan fanns större lägenheter på Studentlyckan, Delphi och Vildanden.
Det första fyrklöverhuset, en prototyp, lät Westman bygga på sin egen tomt i Professorsstaden. Han fick sedermera patent på utformningen.
Fyrklöverhusen blev kända inte bara i Lund utan även i Sverige och världen, de ställdes bland annat ut på en internationell byggutställning, Batimat i Paris.
Utställningen var viktig för Westman då franska patent på denna tid även gällde för Sovjetunionen liksom för de flesta europeiska länder. Exponeringen blev stor och huset presenterades även hos flera kända byggfirmor
Fyrklöverhusen på Delphi 1994. Foto: Kristoffer Lindblad
De flesta husen finns inte längre
Med nutida mått blev inte fyrklöverhusens någon byggteknisk framgång. Materialval och snabbhet gav snabbt såväl fuktproblem som höga energikostnader eftersom husen var otäta. AF Bostäder som nu har ansvar för de flesta studentbostäder började 2014 att riva på Kämnärsrätten och Delphi. Det var de gamla fyrklöverhusen som revs i tre etapper, de sista hösten 2022.
Då hade under åren omfattande försök gjorts för att förbättra såväl standard som att minska energiförbrukning och fuktproblem. Energiförbrukningen var dubbelt så hög som motsvarande bostäder med ny byggnadsteknik. Till slut blev alternativet att riva och bygga nytt. Under många år hade då försökt gjorts för att förbättra husens standard och konstruktionsbrister och att få en god utemiljö.
På Gylleholm, vid Parentesen, har AF bostäder sparat drygt 40 av fyrklöverhusen. De renoverades 2019 och fick då en fasad i cederträ, som mer liknar arkitektens ursprungliga vision. Tack vare ombyggnaden kom också fyrklöverhusen närmare den service som finns på Parentesen.
Minnen från boende i fyrklöverhusen
Många generationer studenter har bott i ett fyrklöverhus på Norra Fäladen. God kollektivtrafik och närhet till bland annat LTH var stora fördelar och områdets närhet till andra studentlägenheter och områdets goda service gav boendet goda förutsättningar.
Många var missnöjda med att standarden var låg. Det var ofta så kallt och dragigt att det krävdes många extra element för att klara de skånska vintrarna. En bekant berättar fortfarande med fasa om hur den skånska vintern 78/79 tog hårt på tålamodet. Då var det snö såväl inne som ute och svårt att skotta sig ut. Berättelsen kryddas också med beskrivning av drag, fukt, silverfiskar och vinterkalla nätter. Det finns också berättelser om hur regnet gav lite extra vattenpölar såväl utomhus som inomhus. Men med åren blir minnena mer nostalgiska och kylan och draget blir värre och gliporna i dörr och fönster allt större.
Andra berättar om hur litet pentryt var och att dörren till toaletten inte gick att öppna inifrån om den lilla ugnens lucka var nere. Någon har berättat om mörka tankar på vad som kunde hände om de blev inlåsta på toaletten. Därför hade en del alltid dörren fullt öppen för att förhindra att ugnsluckan föll ner. På några efterfester hände det också att skämtsamma kompisar ska ha öppnat ugnsluckan. Det lär också ha skämtats om detta fenomen i något studentspex.
Den som valt bort korridorlivet kunde lätt känna sig isolerad och sakna det sociala livet på korridoren. Studentföreträdare nämnde ofta socialt utsatthet som ett av problemen med detta ensamboende. De studenter som hade svårigheter kunde fara illa.
Men som alltid finns olika uppfattningar, många upplevde en frihet med det egna boendet. Det fanns naturliga samlingsplatser i området. Särskilt populär under 60- och 70- talen var den studentpub som fanns i Delphiområdet. En annan fördel som ofta nämnts är positiva möten med grannar och kompisar på de väl tilltaga ytorna i direkt anslutning till lägenheten.
Som ung på 70 talet hade jag många kompisar som bodde i fyrklöverhusen. Hur man utnyttjade sina kvadratmeter var högst skiftande. Allt från de som i princip bara hade grundmöbleringen stol, säng, skrivbord och bokhylla till mer avancerad möblering där föräldrarnas förråd stod för de mest avancerade möblerna.
Det var många av mina kompisar som trivdes och bodde där hela sin studietid. En del saknade dock korridorlivet och flyttade när möjligheten fanns.
Text: Christine Jönsson
Läs mer
Arkitekterna som formade Lund – ett lexikon. (Gamla Lunds årsbok). 2020.
Bott i Lund. Från vindskupa och logement till lägenhet. (Lunds universitetshistoriska sällskap). 2010.
Westman le Normand, Ylva, Hans Westman och modernismen. (Alla tiders Lund nr 5) 2020.