logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Maskinaffären Champion

   Industrier och hantverk

Aktiebolaget Maskinaffären Champion grundades 1901 för att ”idka handel med maskiner och maskinförnödenheter”, men 1917 hade man startat en reparationsverkstad och snart började man även tillverka olika jordbruksmaskiner. På bilden nedan – som är sammanfogad av två olika bilder från 1919 – ses Champions första fabrikslokal.

På de bägge sammanfogade bilderna syns hela personalstyrkan – faktiskt två gånger eftersom det är samma personer på de bägge bilderna. Mannen i vit skjorta och skärmmössa längst till höger på den vänstra bilden bör vara en förman eller kanske disponenten Hilding Jacobsson. Till maskinerna överfördes kraften via en transmission av breda remmar. Riskerna är uppenbara och det är av säkerhetsskäl som alla bär huvudbonad inomhus. På väggen över fönstret kan man också i snirkliga bokstäver läsa ”Remmar få ej påläggas under gången”. Brast en rem under drift var det farligt på riktigt.

På den högra bilden står en rad med nytillverkade spannmålskrossar och på den främsta i raden går det att läsa AB MASKINAFFÄREN CHAMPION LUND & STOCKHOLM. Bolaget hade bildats i Lund och styrelsen hade sitt säte i staden, men redan 1913 var man etablerade i Stockholm med ett kontor på Brunkebergstorg 9 och lager på Östermalmsgatan. På 1920-talet importerade man bland annat Emerson-Brantingham traktorer från USA.

Även tillverkningen i Lund tycks ha gått bra och 1921 flyttade man in i den ännu kvarstående fabriksbyggnaden på Bredgatan 28. Personalstyrkan i verkstaden höll sig länge en bit under 10 personer, men 1930 hade den nått 11 personer. Det året fördelade sig intäkterna relativt jämt mellan reparation och tillverkning av lantbruksmaskiner. Året 1935 tillverkades drygt 35 ton och i en enkät angav man att man behövde större lokaler. Produktionen bestod i viktordning av halm- och höpressar, såningsmaskiner, skörde- och slåttermaskiner, gödselspridare och diverse. Av produktionen gick knappt en femtedel på export till utlandet.

På bilden syns två metallsvarvar. Drivhjulet har olika diameter och genom att flytta drivremmen kunde hastigheten varieras.
En av två pelarborrar. På den stora bilden syns det att det hänger en klocka över det stora fönstret.
På bilden syns en kipphyvel, en tidig metallbearbetningsmaskin som med en linjär rörelse fram och tillbaka ”hyvlar” ner ett arbetsstycke till önskad form. På bilden sitter arbetsstycket fast i ett skruvstycke av trä som mannen håller. På 50-talet ersatts hyvlarna av fräsmaskiner där skärstålet arbetar med en roterande rörelse.
Spannmålskrossen drivs på remhjulet längst till vänster. På samma axel sitter en matarvals och ett fläkthjul som döljs av den stora kåpan på maskinens högra sida. Fläkthjulet skapar en luftström som separerar kärnan från skalet (kli) som blåses ut genom det böjda röret framtill. Den synlig cylindern på framsidan är en vals som kan justeras med hjälp av veven framtill och därmed bestämma storleken på krosset. Undertill en träränna för krosset.

Vid något tillfälle tycks tillverkningen i Lund ha knoppats av från återförsäljningen av importerade jordbruksmaskiner och 1939 hade namnet bytts till Champion Lantbruksmaskiner Sörenson & Ahlström. Företaget finns omnämnt i Svensk industrikalender 1947, men vad som hände sedan är inte känt. Namnet Champion var dock populärt och har använts av flera företag. I Lund startade 1968 Champions mekaniska verkstad i ett en byggnad vid Trollebergsvägen. De kom att syssla med byggnadssmide, men flyttade senare till Staffanstorp.

Fabriksbyggnaden på Bredgatan 28 uppfördes 1898 för Hildisch J:or & C:os garveri. Den förstördes i en förödande brand 1907 men byggdes åter upp 1918. Sedan en av ägarna dött 1920 lades garveriet ned. Sedan Champion flyttat in hyrdes ovanvåningen från 1927 av Lunds vändmakeri, N F Sandell som då hade 14 anställda. År 1935 tillverkade 22 anställda 9746 par skodon. Foto Otto Ryding 2017.

Text: Otto Ryding, foto 1919: Per Bagge, Lunds universitetsbibliotek

  Senast uppdaterad 23 november, 2025 av Ingrid André
  Publicerad 23 november, 2025 av Otto Ryding