Folkets hus/Kanikhuset
I korsningen Kiliansgatan/Magle Lilla Kyrkogata ligger Folkets Hus. Här fick arbetarrörelsen 1903 ett eget hus för möten, aktiviteter och expeditioner. Innan dess fick mötena hållas i föreningslokaler, i ölhallar, i godtemplarlokaler, utomhus eller i någons hem.
I Folkets hus finns ett medeltida tegelhus inbyggt.
Det ursprungliga, medeltida huset, det så kallade kanikresidenset, var ett trevåningshus och byggdes troligen i slutet av 1200-talet. Det kom så småningom i kyrkans ägo.
De första uppgifter man har om detta byggnaden är från 1346. Då testamenterade kaniken Nils Bunkeflo hela gården till ett altare i domkyrkan. Efter honom fick Kanikhuset sitt namn. Kanik kallades en person som var medlem av domkapitlet.
1649 sålde domkyrkan huset till en privatperson och det har sedan haft en lång rad ägare, bl. a. de framstående lundaprofessorerna Samuel Pufendorf och Andreas Stobaeus.
Huset har byggts om flera gånger under årens lopp; i slutet på medeltiden, på 1700-talet (då revs den tredje våningen) och 1863 då det som fanns kvar av kanikresidenset byggdes in i en tvåvåningsbyggnad med klassicerande putsfasad. Vi slutet av 1800-talet stod fastigheten tom och 1903 köptes den av Föreningen Folkets Hus u.p.a., en del av arbetarrörelsen.
Den senaste ombyggnaden skedde 1969 efter ritningar av Hans Westman. Då tillkom bl.a. Stadsteatern. Plats fick också tidningen Arbetets lundaredaktion, som var kvar till mitten av 1990-talet.
Huset byggnadsminnesförklarades 1969.
I Folkets hus fanns under många år Lunds arbetarbibliotek.
Text: IA
Läs mer
Lunds stadskärna: bevaringsprogram. Krafts rote. 1983.