Annetorpshemmet
I kvarteret Drottning Sofia, vid Getingevägen, Baravägen och Sofiavägen finns en lundensisk pärla med lummig miljö och pampiga byggnader. I denna omgivning fanns under lång tid en av Lunds många vårdinstitutioner, Annetorpshemmet. Byggnaderna och området är bekant för de flesta lundabor, men få vet vilken verksamhet som bedrevs.
Annetorpshemmet färgfoto 2021, foto: IA. I svartvitt Annetorphemmet 1980. Foto: Bevaringsprogrammet
Det började i Västergötland
Annetorpshemmets historia tar oss till Västergötland och Skara och Vänersborg. I slutet av 1870-talet anställdes Elisabeth Anrep-Nordin vid skolan för ”överåriga dövstumma” i Skara, där hennes make blivit föreståndare. Elisabeth hade några år tidigare som första kvinna i Sverige tagit examen som dövstumlärare.
På uppdrag av drottning Sofia kom Elisabeth år 1882 i kontakt med en blind och döv tioårig flicka som hon åtog sig att så långt som möjligt utbilda. Detta var ett helt nytt undervisningsområde för henne och för att skaffa sig ytterligare erfarenheter gjorde hon våren år 1886 en studieresa till USA. Hon besökte bland annat ett blindinstitut i Boston. Under hemresan studerade hon också undervisning vid kindergarten i Tyskland.
Det skolhem som startats i Skara flyttade år 1892 till Vänersborg och fick så småningom även en avdelning för ”blinda sinnesslöa”. Senare tillkom ett arbetshem för elever som blivit vuxna men inte kunde klara sig ute i samhället, en asyl (asyl var vårdavdelningar där de personer som med dåtidens mått ansågs obotbara hamnade) och ett vårdhem för ”blinda obildbara sinnesslöa”.
Behovet av utbildnings och institutionsplatser ökade och för att lösa den länge problematiska lokalfrågan startades en insamling. En stiftelse bildades med stöd av drottning Sofia och kom så småningom att kallas för Drottning Sofias stiftelse.
Beslut i riksdagen och i Lunds stadsfullmäktige.
Stiftelsen och ansvaret för verksamheten övertogs år 1914 av staten. Riksdagen beslutade då att en helt ny anläggning skulle uppföras. Elisabeth Anrep-Nordin anlitades som sakkunnig i kommittéerna som beredde frågan och 1914 biföll riksdagen förslaget om förstatligande. Beslutet blev att den nya intuitionen inte endast skulle omhänderta ”blinda dövstumma” utan också ”blinda sinnesslöa och med annat lyte”.
Foto: Ragnar Eiserman/Vänersborgs museum
Man valde att placera institutionen i Lund – efter intresseanmälan från staden och ett löfte om att ställa gratis mark till förfogande. Första världskriget kom dock emellan, men år 1922 kunde verksamheten starta i Lund, då under namnet ”Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte”.
Elisabeth hade aktivt medverkat vid utformningen av lokaler och verksamhet och hade som första rektor ansvarat för flytten från Vänersborg. I Lund fanns plats för ca 200 elever ”av olika kategorier”. Efter en kort tid i Lund gick Elisabeth i pension och ny rektor blev Berta Haller.
Lund – en stad med många vårdinstitutioner
Att Lund visade intresse för verksamheten är inte förvånande då staden under senare delen av 1800-talet och början på 1900-talet byggt en profil med många vårdinstitutioner. De större var Möllevångshemmet för barn, Vipeholm, Sankt Lars sjukhus och Dövstumskolan.
Lund som nav i vårdsverige var också knutet till universitetet och till sjukhuset som grundades år 1768, ett av Sveriges äldsta sjukhus. Att sjukhuset och universitetet var viktiga även för att få Annetorpshemmet till Lund kan man läsa i motionen till stadsfullmäktige. Som motiv för framställan anfördes förutom rent ekonomiska skäl att
” ..en sådan institution här skulle bliva av stor betydelse även för universitetet, i det att ett ganska rikt studiematerial kommer att hitföras för så väl blivande ögon-öronläkare som ock för dem, vilka idka psykiatriska och psykologiska studier..”
Annetorpshemmet – kvarteret Drottning Sofia
Kvarteret Drottning Sofia har fått namn efter drottning Sofia (1836 – 1913), gift med Oscar II. Drottningen ägnade sig mycket åt välgörenhet och sjukvårdsfrågor och bland annat grundade hon, tillsammans med Oscar II, Sophiahemmet i Stockholm. Hon hade ett livslångt engagemang i barn som var blinda och döva.
Annetorpshemmet färg 1975. Foto: AB Flygtrafik Bengtfors/Kulturen. I svartvitt Annetorpshemmet 1932. Foto Aeromaterial A/B /Kulturen.
Annetorpshemmets byggnader ritades av arkitekt Theodor Kellgren som var Svenska fattigvårdsförbundets arkitekt under några år under 1900 talets första decennium. Han blev senare stadsarkitekt i Uppsala.
Entrén lades från Getingevägen, där portvaktsstugan fanns, med bostad för portvakten och vaktmästaren. Mittemot låg en villa som förutom administrationslokaler innehöll föreståndarinnans bostad. Samtliga byggnader utformades i en stram, enhetlig tegelarkitektur. Byggnaderna omgavs med en symmetriskt uppbyggd parkanläggning.
I huvudbyggnaden fanns skolavdelning, arbetshem och ekonomilokaler. Norr om huvudbyggnaden, i den östra tomtgränsen låg asylen. I flyglarna fanns avdelningar för oroliga patienter och en sjukavdelning.
Den västra längan utgjorde skolhem och den östra arbetshem. De har en likartad uppbyggnad med arbets- respektive skolsalar på bottenvåningen, samt vid ena sidan en bred korridor, som även fungerade som dagrum. På övervåningarna fanns sovsalar. Lärarinnornas bostadsrum låg i förbindelsegångarna.
Mittlängan utgjorde ekonomibyggnad med kök, matsalar, bostäder åt övrig personal och på andra våningen åt borggården en högtidssal.
Vid Sofiavägen uppfördes år 1972 en träningsvilla, ritad av Jonas af Klercker, där synskadade skulle övas i vanligt boende. Portvaktsbyggnaden och den gamla asylen revs år 1976. Delvis på asylens plats uppfördes år 1978 ytterligare sex bostadspaviljonger, även de ritade av af Klercker.
En större byggnad för barnhabilitering, ritad av Hans Rendahl och Tomas Posselius, byggdes år 1983 framför huvudbyggnaden.
Livet på Annetorpshemmet
Annetorpshemmet hade statliga upptagningsområden. Det innebar att patienterna tidigt i livet lämnade sin familj och släktingar någonstans i landet och fick sin fasta tillvaro i Lund. Många bodde hela sitt liv på institution och tappade med åren kontakten med sin födelseort och familj.
Flytten från Vänersborg till Lund år 1922 innebar också att en del förflyttades en bra bit söderut. I en välskriven artikel i tidskriften Intra, skriver Maria Korpskog om sin farfars syster, Alice. Hon var med på flytten från Vänersborg till Lund och sedan, många år senare, fick hon flytta tillbaka till sitt hemlandsting. Ett flertal brev finns dokumenterade mellan Lund och hemmet, som blir allt mer avlägset för Alice.
Det var inte bara Alice som tillbringade stora delar av sitt liv på Annetorpshemmet. I en tidningsartikel i Aftonbladet från år 2000, inför den beslutade avvecklingen, kan man läsa om Britta som är 74 år och som bott på Annetorpshemmet sedan 30 talet och Erik som är 76 år och bott på hemmet sedan han var barn. Boendet hade då helt övergått till gruppboendena vid Sofiavägen. De små gruppboende beskrivs som de nya familjebildningarna.
På Annetorpshemmet fick de boende lära sig hantverk såsom vävning och borstbinderi. Försäljning dessa produkter stödde Annetorpshemmets ekonomi. Övrig sysselsättning var att ta hand om anläggningen, exempelvis städning, trädgårdsskötsel och hjälp i köket.
Sång och musik samt religionsutövning var en framträdande del i vardagslivet.
Lunds Dagblad hade den 6 februari 1928, en artikel om skolhemmet och undervisningen, under rubriken ”ett besök hos våra bröder och systrar på Blindanstalten”. Den kvinnliga reportern är imponerad av verksamheten och barnens färdigheter. Hon guidas runt av rektor Berta Haller och får följa undervisning, se gymnastikuppvisning och lyssna på musikuppträdande.
Nya vårdvindar
Åren 1922 – 1965 fungerade Annetorpshemmet både som skolhem för barn samt arbetshem och vårdhem för vuxna blinda som även var döva eller hade annat handikapp.
År 1965 flyttades skolhemsdelen till Örebro. Kvar i Lund fanns vårdhemmet och arbetshemmet och för att markera anstaltens nya karaktär döptes den då till Annetorpshemmet, efter namnet på en gård som tidigare låg på andra sidan Getingevägen och efter ett tegelbruk som låg i närheten. I samband med att landstinget övertog statens mentalsjukvård övergick Annetorpshemmet till landstinget 1967.
År 1985 beslutade riksdagen att alla svenska vårdhem för psykiskt handikappade skulle avvecklas före millennieskiftet. Detta gällde även de boende på Annetorpshemmet som enligt lagen skulle flytta till servicebostäder eller gruppboenden som var integrerade i vanliga bostadsområden
En lokal strid för att få Annetorpshemmets gruppboende mot Sofiavägen att anses uppfylla riksdagens beslut uppstod. Dåvarande landshövding Bengt Holgersson besökte hemmet och lovade att de äldsta skulle ha möjlighet att bo kvar som en övergångslösning. I dag är all verksamhet nerlagd. Området används av Region Skåne för barn- och ungdomshabilitering.
Text: Christine Jönsson
Läs mer
Ett besök hos våra blinda bröder och systrar. Hundra händelser ur sydsvenska arkiv. 2018.
Korpskog, Maria, Berättelsen om Alice. Intra 2006:3.
Lund utanför vallarna: bevaringsprogram. Del 1. 1991.
Skoglund, Lars-Olof, Elisabeth Anrep-Nordin, Svenskt biografiskt lexikon. 1990-91.
Trägårdh, Maria, Här är vården ett brott. Aftonbladet 1 maj 2000.