logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Ljudarkiv – Från Stadsbibliotekets lundasamling

  Publicerad 11 januari, 2011 av Ingrid André   Kultur | Ljudarkiv | Lundabor berättar

1. Ett lundensiskt porträttgalleri

Ett föredrag av Algot Werin (1892-1975, professor i litteraturhistoria). Han berättar om konstnärer (Sven Bengtsson, Jöns Mårtensson, Hans Erlandsson m.fl), prelater och professorer (Johan Tyrén, Seved Ribbing, Knut Wicksell och Hans Larsson m.fl.) Inspelat vid Arbetareinstitutets jubileum den 11 februari 1975.
(63 min)
——————————————————————————————–

2. Minnen från Lund

Om Lund på 1910- och 1920-talen, berättat av leg läk Inga Haraldsson 1973. (21 min)
——————————————————————————————–

3. 1920-talets Lund

Föredrag av professor Algot Werin (1892-1975, professor i litteraturhistoria), inspelat på Lunds Arbetareinstitut den 14 november 1972. (73 min)
——————————————————————————————–

4. Lund är min världsbild

Föredrag av Gunnar Jarring vid föreningen Gamla Lunds höstmöte den 14 november 1977.

Gunnar Jarring kallades ofta för en dold kändis trots att han vann stor internationell ryktbarhet. Han var diplomat och gjorde om medlare stora insatser på den storpolitiska arenan. I detta föredrag berättar han om studietiden i Lund och om de återkommande besöken i lärdomsstaden.(65 min)
——————————————————————————————-

5. Anna Bugge Wicksell

Clara Lundh berättar om Anna Bugge Wicksell, inspelat den 21 november 1963

Bugge Wicksell, Anna (1862–1928) var norsk-svensk kvinnosaks- och fredsaktivist. Bugge Wicksell var engagerad i bl.a. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). År 1921 ingick Bugge Wicksell i den svenska delegationen till Nationernas förbund, och 1921 blev hon den första kvinnan att ingå i NF:s permanenta mandatkommission. (95 min)
——————————————————————————————–

6. Minne från seklets början

Louise Petrén-Overton berättar i en inspelning från 1964 om sina studentskeår i Lund, med start vid inskrivningen 1899.

Louise Petrén-Overton (1880-1977) var en svensk matematiker. Petrén blev student i Lund 1899, filosofie kandidat 1902, filosofie licentiat 1910 och filosofie doktor 1912 vid Lunds universitet på avhandlingen Extension de la méthode de Laplace. Hon tjänstgjorde från 1912 på livförsäkringsbolaget Thules aktuarieavdelning. Samma år gifte hon sig också med Ernest Overton. (11 min)
——————————————————————————————–

7. Lund i våra hjärtan

Föredrag av Carl Göran Regnéll

Carl Göran Regnéll (1916-1987) var bankdirektör och riksdagspolitiker från Lund. Han var ledamot av riksdagens andra kammare 1956-1970, men också ledamot i den nya enkammarriksdagen 1971. Som riksdagsman var han ordförande i bankoutskottet 1962-1970.Carl Göran Regnéll var ålderman för Sankt Knuts Gille 1970-1980. (59 min)
—————————————————————————————–

8. Om professor Ek och hans familj

Inspelat den 26 januari 1994 hos Karl-Erik och Kerstin Sahlman, Skälbäcks södergård i Veberöd.
Johan Gustav Ek (1808-1862) var professor i latin i Lund och gjorde en klassisk fattigstudentkarriär, det vill säga lyckades skaffa sig utbildning utan att ha ekonomiska resurser. Ekska huset på S:t Petri Kyrkogata är uppkallat efter honom och hans familj. (23 min)
—————————————————————————————–

9. Magleskolans 150-årsjubileum 1985

Föredrag av Inger Rudberg, fd elev och lärare på skolan. (45 min)
—————————————————————————————–

10. Magleskolans 150-årsjubileum 1985

Föredrag av Ella Bring samt föredrag av Inga-Karin Holmstedt, fd elev på skolan. (34 min)
—————————————————————————————–

11. Tora Böök berättar minnen

Inspelat på Österbo den 2 december 1980.

Tora Böök var gift med den kontroversielle professorn i litteraturhistoria Fredrik Böök (1883-1961). Denne var ledamot av Svenska akademin och en av de mest inflytelserika litteraturvetarna och kritikerna under många decennier. Han blev också chef för Svenska Dagbladets kulturavdelning 1923. Böök, liksom många samtida svenska kulturpersonligheter, hyste stor fascination över Nietzsches övermänniskoideal vilket ledde till beundran för Adolf Hitler och nazismen. Både före och under andra världskriget tog han vid flertalet tillfällen ställning för Nazityskland. (39 min)
——————————————————————————————–

12. Livet i Lund i början av 1900-talet

Kåseri av Ingeborg Tegnér (mkt dålig ljudkvalitet).

Ingeborg Tegnér ( 1892-1996) var barnbarnsbarn till skalden, professorn och biskopen Esaias Tegnér d ä. Hennes far, universitetsbibliotekarien Elof Tegnér, gick bort när Ingeborg var sju år gammal, och hon tillbringade en stor del av sin uppväxttid hos sin farmor Emma Kinberg.Efter gymnasiet reste Ingeborg med sin mor Hedvig Tegnér, f. Munck af Rosenschöld, under några år runt i Europa. Efter återkomsten till Lund vidtog akademiska studier i språk. Hon blev fil.mag. 1916 och efter ett 10-tal år som lärare (bl.a. i London) promoverades hon 1929 till fil. doktor.Under krigsåren engagerade sig Ingeborg för bl.a. de danska flyktingarna i Skåne och startade en skola för dem, samt hjälpte dem med att ordna bostäder och möbler m.m. (38 min)
——————————————————————————————–

13. Om Hedvig Tegnér

Klara Wijkander berättar om sin vän konstnärinnan Hedvig Tegnér (1866-1961). (17 min)

——————————————————————————————-

14. Lund 2020 – med stadsplanering eller utan?

Föredrag av arkitekten och professorn vid LTH Sten Samuelsson (1926 – 2002), hållet för föreningen Gamla Lunds medlemmar 1970.
Hur ska man planera för Lund om femtio år? (43 min)

  Senast uppdaterad 16 augusti, 2019 av caesax