Uret

Två gånger om dagen spelar en av Domkyrkans främsta sevärdheter In Dulci Jubilo. Uret har fascinerat besökare i mer än 550 år.
Precis vid huvudingången till Domkyrkan står en av kyrkans största sevärdheter, det medeltida uret Horologium Mirabile Lundense. Omkring år 1425 kom uret till Domkyrkan. I hela Europa finns bara tre ur liknande detta bevarade.

Under åren förföll uret och man beslöt år 1837 att montera ned det. År 1923 rekonstruerades uret av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin och det danska urmakarsnillet Julius Bertram-Larsen. Rekonstruktionen kunde genomföras efter hela femton år av efterforskningar. Från originaluret sattes den övre urtavlan och några kugghjul in.
Uret är uppdelat i tre delar. Den övre, det astronomiska uret, visar bland annat de olika stjärntecknen, vilken fas månen befinner sig i och var på horisonten solen går upp respektive ned med Domkyrkan som utgångspunkt. Allra högst upp på uret finns två riddare som markerar dygnets timmar genom att slå sina svärd emot varandra.
Den undre delen av uret är en kalendariedel med vars hjälp man bland annat kan räkna ut på vilken veckodag ett visst datum kommer att infalla. I centrum på kalendertavlan finns S:t Laurentius, Domkyrkans skyddspatron och i hörnen symbolerna för de fyra evangelisterna. Det kalendarium som finns i dag sträcker sig från 1923 till 2123.

Två gånger varje dag (måndag-lördag 12.00 och 15.00, söndag 13.00 och 15.00) spelar uret och i mittdelen visas Tre Konungars tillbedjan inför den nyfödda Kristus. De två trumpetarna höjer sina instrument och ur Domkyrkans minsta orgel, som göms inne i uret, spelas den medeltida hymnen In Dulci Jubilo. Samtidigt passerar sex träfigurer, de tre vise männen med varsin tjänare, Jesusbarnet och Maria som sitter på tronen i centrum. När de passerar Kristus böjer de sina huvuden i vördnad.
Källa: Lunds domkyrkoförsamling, foto: Kristoffer Lindblad