logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Studentnationer i Lund

   Studentliv

Studentnationer bildades vid de stora europeiska universiteten redan under medeltiden. Studenter från samma land eller trakt slöt sig samman till inbördes hjälp och stöd under studietiden. Redan omkring 1200 fanns det i Paris och Bologna studentnationer ledda av en ”Prokurator” en titel som fortfarande används inom de lundensiska nationerna. Nordiska studenter som studerades i Paris under medeltiden tillhörde den Tyska nationen. Vid de senmedeltida universiteten i Uppsala (1477) och i Köpenhamn (1479) bildades inga nationer. Istället användes fakultetstillhörigheten som indelningsgrund för studenterna.

Genom reformationen blev de nordiska studenterna avstängda från de katolska universiteten och hänvisades till de lutherska universiteten i Tyskland. Vid dessa växte under 1600-talet fram ett nytt nationsväsende vilka inte som sina medeltida föregångare var en del av universitetens officiella organisation utan var spontant bildade av studenterna själva. Grunden för dessa nationer var liksom de äldre föregångarna en gemensam hembygd och organiserades för att kunna bistå medlemmarna vid sjukdom eller annan nöd men även för att ordna fester och annan social samvaro.

Initiering av novischer, 1600-tal. Bilden är en färglagd 1800-talsteckning. Original i Lunds och Lundagårds minnen. 1884.

Den första svenska nationen bildades i Uppsala på 1640-talet. Från universitetets sida var man dock misstänksam mot nationer och speciellt mot den hårdhänta pennalism som praktiserades mot nya studenter. Nationerna ansågs också alltför ”bullersamma”. I 1655 års statuter för universiteten i Uppsala och Åbo förbjöds studentnationer. Förbudet fick ingen effekt och istället infördes systemet att en professor skulle som ”Inspektor” ha tillsyn över nationen. När Lunds universitet fick sina konstitutioner 1668 kvarstod förbudet mot studentnationer men fick inte heller här någon effekt. Från Smålands och Östgöta nationer finns bevarade medlemsmatriklar som börjar 1668. Liksom i Uppsala valde man att tolerera dem och systemet med inspektorer infördes även i Lund. Det slutliga erkännandet av studentnationerna i Sverige och Finland kom 1695 då medlemskap i en nation blev obligatoriskt för alla studenter. Nationsobligatoriet torde därmed vara en av de äldsta lagar som fortfarande gäller.

De ursprungliga nationerna i Lund var åtta till antalet: Östgöta, Västgöta, Smålands, Skånska, Blekingska, Göteborgs, Kalmar och Värmlands nationer. Indelningen hade en koppling till stiftsindelningen vilket var naturligt i en tid då många studenter siktade på prästbanan. 1889 delades den Skånska nationen i Lunds, Malmö, Helsingborgs-Landskrona, Ystads (från 1955 Sydskånska) samt Kristianstads nationer. Slutligen bildades Hallands nation 1928 genom en delning av Göteborgs nation. Nationerna brukar traditionellt sett räknas upp i den ordning de har här. Den lär grunda sig på respektive stifts ålder. Rätteligen borde då de skånska nationerna komma först men när de bildades var ju Lunds stift inte svenskt.

Nationsfanor och kårstandar vid avtäckandet av Sven Lagerbrings staty på universitetsplatsen 1907. Foto: AFs arkiv.

Genom systemet med inspektorer inlemmades nationerna i universitetets organisation och blev ett sätt att hålla en viss kontroll över studenterna. Nationens direkta ledning utövades av en Kurator som fram till 1800-talets mitt normalt var en docent biträdd av en prokurator och ett seniorskollegium. Nationen utfärdade in på 1900-talet nationsbetyg över flit och uppförande. Nationerna erbjöd även hjälp vid sjukdom, höll kursbibliotek m.m. En särskild företeelse var de så kallade övningsdisputationerna vilka leddes av inspektor som en förberedelse för examina. Vid sidan om den mera allvarliga verksamheten arrangerades också fester, ofta på något värdshus i staden.

Först med Akademiska Föreningens bildande 1830 fick nationerna fasta lokaler för sin verksamhet. Särskilda nationsrum inreddes där man hade sina expeditioner och för möten och fester utnyttjades de olika festsalarna. Först i samband med byggandet av studentbostadshus efter det andra världskriget fick nationerna helt egna samlingslokaler.

Nationernas dragkamp på idrottsplatsen Siste April. Foto: AFs arkiv.

Nationerna har visat sig vara en lyckad konstruktion och verksamheten fortgår efter trehundrafemtio år efter samma principer men i nya former även om medlemskapet sedan 2010 inte längre är obligatoriskt.

Nationshus
I motsats till Uppsala där varje nation skaffade egna hus med samlingslokaler kom nationerna i Lund genom bildandet av Akademiska Föreningen att ha gemensamma lokaler. Först när nationerna började bygga egna studentbostadshus inreddes i dessa även expeditions- och samlingslokaler. För större nationsfester utnyttjas Akademiska Föreningens lokaler. Det första egna nationshuset var Värmlands nation i Stora Tvärgatan som invigdes 1949. Under 1950- och 1960-talen följde de övriga nationerna efter. På 2000-talet har på grund av det ökade antalet studenter har nya nationshus byggts och flera är under planering.

Fanor
I ett upprop till Skånska nationen 1844 står det: ”Då flera af de övriga Nationerna beslutat att anskaffa Sig fanor, efter Upsala Studenternas mönster, så har man förmodat att Skånska nationen önskar att äfven i sådant afseende icke stå efter kamraterna”. Man förmodade rätt och för fyrtio riksdaler anskaffades en fana med den skånska gripen målad i rött på en gul sköld. Av dessa första nationsfanor finns förutom två från den Skånska nationen endast Göteborgs nations fana bevarad. Dessa första nationsfanor var relativt enkla men så småningom blev de mera påkostade med dyrbara metallbroderier. Ofta var det ”damer i hembygden” som stod för broderingsarbetet och överlämnade under stora högtidligheter den färdiga fanan till nationen som ofta tackade damerna på vers. Fanornas motiv är de olika landskapens eller för de skånska nationerna stadsvapnen. Efterhand som de blivit slitna har nya fanor tillverkats och till universitetets 350-årsjubileum fick alla nationer nya fanor. Fanorna hängs upp i AF:s stora sal vid fester samt bäres i processionen vid doktorspromotionen samt på första maj.

Nationsband och nationsmedaljer

Nationsband
Traditionen med att varje nation har sina färger kommer ursprungligen från de tyska universiteten där de olika studentföreningarna utmärktes genom att bära band i olika färger. Till Lund kom traditionen först på 1920-talet då nationerna skaffade sig band med färger ofta hämtade från hembygdens landskaps- eller stadsvapen. Nationsbanden bärs diagonalt över bröstet och finns i en bredare variant för inspektor, kurator och hedersledamöter och en smalare för övriga.

Nationsordnar
Nationernas ordenssällskap med mer eller mindre invecklade ritualer och mångfald av ordenstecken är något typiskt för lundensiskt studentliv. Den äldsta är Kalmar nations ”Storaste Kroppkakan” som instiftades redan 1897. Dess ordenstecken är en kroppkaka svarvad i äkta småländsk fur avsedd att bäras om halsen i rött band. Menyn på kalasen är given. Det dröjde sedan ända till 1926 innan nästa ännu kvarlevande nationsorden bildades. Det var Kristianstads nations Snapphaneorden vars högste ledare och beskyddare är Hans Majestät Ursnapphanen. Under de radikala åren kring 1968 och en bit in i 1970-talen var det flera av ordensfesterna som låg nere för att under 1980-talet uppstå igen. På senare år har även helt nya tillkommit.

Text: Göran Larsson, foto 2022: Göran Larsson

  Senast uppdaterad 9 oktober, 2022 av Ingrid André
  Publicerad 9 oktober, 2022 av Ingrid André