Skånska nationen
Studentnationer bildades redan vid universitetets tillkomst 1668. Det första bevarade dokumentet där en skånsk nation nämns är från 1674 men nationen har sannolikt bildats tidigare. Skånska nationen var av naturliga skäl den största av nationerna och tidvis tillhörde även studenter från Blekinge nationen.
I början av 1800-talet hade nationen omkring 400 medlemmar vilket var över hälften av alla studenter vid universitetet. Man beslöt därför 1833 att dela upp nationen i sex avdelningar; Lunds, Lunds distrikt (för de som kom från området närmast staden Lund), Malmö, Landskrona och Helsingborgs, Ystads och Christianstads. Varje avdelning hade en avdelningskurator, men man hade också en gemensam kurator och inspektor för hela nationen. Denna organisation var ett första steg mot en definitiv delning av nationen vilket skedde 1889 då de nuvarande fem skånska nationerna bildades; Lunds, Malmö, Helsingborgs-Landskrona, Ystads (från 1955 Sydskånska) och Kristianstad. För att förvalta vissa gemensamma angelägenheter bildades Skånska nationernas gemensamma utskott med en av inspektorerna som ordförande. Utskottet ansvarar bland annat för gemensamma stipendiefonder.
Till vänster – Skånska nationens första fana 1842. Till höger Skånska nationens sista fana 1882.
Till den gemensamma egendomen hör också den skånska nationens fyra bevarade nationsfanor varav den äldsta från 1844 tillhör de första nationsfanorna i Lund. Till 25-årsminnet av nationens delning firades 1915 en gemensam fest och fester anordnades sedan vid de olika jubileumstillfällena. 1935 stod gås för första gången på menyn och sedan 1944 har en gemensam gåsmiddag hållits vart femte år. Till traditionen på festerna hör en särskilt inbjuden högtidstalare som håller ”talet till Skåne”.
Text: Göran Larsson
Läs mer
Larsson, Göran, Skånska nationen: glimtar från lundensiskt studentliv. 1989