logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Lunds Amatörklubb

   Teater

På våren 1888 kom en skådespelare vid namn Stjernberg till Lund. Han kom snart att hålla soaréer på Arbetarringens lokaler på Råbygatan med sång och recitation. Stjernberg var en lång och stilig karl med ett överdimensionerat självförtroende. Utan tillstymmelse till skrupler lät han unga teaterentusiaster betala bara för att umgås med honom, han var ju en ”riktig” skådespelare.

Tack vare det gemensamma teaterintresset kom Stjernberg snart i kontakt med murargesällen Sven Jönsson och målaren Nils Andersson. Herrarna var överens om att Lund behövde ett teatersällskap och tillsammans bildade de Lunds Amatörklubb.

Det nybildade sällskapets första uppsättning blev folklustspelet ”Andersson, Pettersson och Lundström” skriven av Frans Hodell år 1865. Stjernberg skrev ut replikerna ur minnet. Rollen som Lundström gjordes av muraren Jönsson med bravur och stor komisk talang. Nils Andersson var mer allround och spelade många olika roller. Fler aktörer engagerades. Sällskapets sångare och förste älskare var typografen Axel Nilsson, en enligt uppgift sällsynt begåvad sångare, men i gengäld en ytterst medioker aktör.

Gruppbild från 1898 med amatörklubbens kärntrupp. Damerna i första raden från vänster är Ida Wallis, Karolina Nilsson, Emilia Paulsson, Karin Andersson och Axelina Andersberg. Bakre raden med herrarna är från vänster Sven Jönsson, Karl Lundberg, Karl Knutsson, Nils Andersson, Karl Stenkvist, Karl Möller, Emil Stenkvist och Anders Ahlgren.

Repertoaren växte snabbt. Populära verk som ”Oxhandlaren från Småland” och ”Jeppe på Berget” och många, många fler repeterades in och spelades. Föreställningar gjordes med sådan iver att man till och med blev åtalade av en nitisk och fundamental präst för att ha spelat teater på självaste påskdagen. Förseelsen kostade varje skådespelare vars fem kronor i böter, vilket väckte viss munterhet i sällskapet.

1880-talet var årtiondet då Godtemplarrörelse spreds över hela Sverige. Den, liksom andra folkrörelser, hade som syfte att motverka dåligt leverne och alkoholmissbruk som kommit att sprida sig när man gick från det gamla bondesamhället in i industrisamhället. Nöje var en av nycklarna i rörelsen och Godtemplarhuset på Prennegatan blev en utmärkt teaterlokal för det nystartade amatörsällskapet.
Inne i trädgården på Prennegatan 5 låg då detta Thalia-tempel, med en vacker samlingssal på andra våningen för småfolkets möten och fester. Det fanns en liten scen i ena ändan av lokalen och en läktare i den andra, perfekt liten teater för amatörklubbens uppsättningar med andra ord.

En kväll på förvåren 1890 rörde sig folkströmmar längs gatorna i Nöden mot Prennegatan. Det var premiär med teatersällskapet för folkskådespelet ”Närkingarna” av Axel Anrep. Snart var alla de 300 platserna på parkett besatta och på den lilla läktaren trängdes ungdomar som ”inte äro fullt utlärda i konsten att förekomma på offentligt lokal”. Med andra ord, den tjänstgörande polisen hade fullt sjå med att hålla ordning.

Ensemblen i amatörklubbens första uppsättning av ”Närkingarna” år 1890.

På främsta rader satt de välburna som har råd att betala 75 öre för biljetten. Längre bak i salongen kunde man komma undan med bara 50 öre, ibland till och med så lite som 35.

Ridån gick upp. Publiken levde med, man skrattade, grät eller drog en lättnadens suck.
Teatern hade sin trogna publik, och om det någon gång inte var lapp på lucka kunde det bero på att någon cirkus hade kommit till stan. Prennegatsteatern blev snabbt en institution med en stampublik av både arbetare och borgare.

Med tiden förvann Stjernberg och en annan skådespelare vid namn Wallberg tog över ledarrollen. Flera anförare som drev sällskapet vidare skulle komma och gå de närmaste åren. Likaså skulle olika spelställen komma att utnyttjas. Man bytte lokal till Arbetarringen, uppehöll ett tag i Kävlinge och slutligen var det Folkets Hus som skulle komma att bli den sista teaterlokalen för Lunds Amatörklubb. Verksamheten fortsatte fram till år 1900 då sällskapet upplöstes.

Det fälldes nog en och annan tår dagen när Lunds Amatörklubb försvann. Idag kan det kanske vara svårt att förstå hur mycket den tidens folklustspel och drama betydde för sin publik. Dessa populära nöjen var en av den tidens viktigaste kulturbärare och något som människor från olika samhällsskikt kunde samlas kring. Och inte minst var det ofta en välkommen paus från ganska tuff vardag.

Text: Rune Källén.
Innehållet är baserat på en artikel i Arbetet från 23 mars 1930. Ensemblebilderna är hämtade från samma artikel. Annonserna var införda i Folkets tidning den 18 oktober 1895 respektive 25 augusti 1898.

Ifall bilden av teatergruppen högst upp i artikeln avbildar Lunds Amatörklubb går inte att veta. Det är dock signerat av Lina Jonn, Lund. Hon var verksam som fotograf i Lund 1891-95, så bilden bör vara från tiden då Lunds Amatörklubb var verksam, även om hennes efterträdare under några år använde hennes signatur innan ”eftr” lades till firmanamnet. Det stora inslaget av kvinnor, liksom åldern på ett par av kvinnorna talar emot att det skulle vara en studentsammanslutning. Vet någon läsare något om fotot eller Lunds Amatörklubb, så får de gärna höra av sig till Kulturportalen.
Foto i privat ägo.

  Senast uppdaterad 21 december, 2025 av Otto Ryding
  Publicerad 21 december, 2025 av Rune Källén