Lundaorkestern som står öppen för unga i hela Norden
En symfoniorkester med ungdomar från hela Norden, det finns bara i Lund. Och bara under sommartid. Nordiska Ungdomsorkestern har träffats och utvecklats i Lund kring midsommartid ända sedan 1951. År 2020 blev det första året då verksamheten ställdes in. Orsaken var den pågående corona-pandemin.
Att en kommuns musikskola expanderar sin verksamhet även till grannländerna torde sakna motstycke. Men att så skedde berodde på samarbete mellan John Fernström och K G Ljunghill. Fernström var violinist, dirigent, konstnär och kompositör och hade tjänsten som kommunal musikledare i Lund (chef för musikundervisningen). K G Ljunghill var lärare och handlingskraftig s-politiker, ordförande i musiknämnden samt folkskoleinspektör, senare skoldirektör.
Att främja nordiskt samarbete
Under en tid när det talades mycket om nordiskt samarbete formulerade de tillsammans idén om en nordisk ungdomsorkester (i fortsättningen här kallad NUO), en chans för unga musiker att möta symfoniformatet och spela i stor orkester. Musiknämnden och kommunfullmäktige godkände idén. Musikfrämjandet i Stockholm (efter 1972 Rikskonserter) stödde den också och Föreningen Norden gav stipendier och undertecknade den första inbjudan 1951.
Orkestern var öppen för ungdom mellan 15 och 25 och de som ville bli solister fick provspela. För en egen avgift på 150 kronor fick de resan till Lund och tre veckors uppehälle. Första året kom 52 ungdomar. Intäkterna från konserter delades av medlemmarna. Med i första uppsättningen var 21-årige Johan Åkesson, som senare skulle bli director musices vid Lunds universitet. Många kom – som han – igen år efter år. Rekordhållaren Peter Wallin från Genarp var med 13 år i rad!
John Fernström ledde orkestern de första tio åren, mycket populär bland musikerna. Han blev dock sjuklig och avled i en hjärtinfarkt 1961. Det administrativa arbetet sköttes av KG Ljunghill, som snart hade tagit hjälp av unge Kjell-Åke Bjärming som assistent (biträdande musikledare).
Efter ett första år i Lunds idrottshall fann verksamheten sin lokal i universitetets aula och långt senare i stadshallen.
Universitetets director musices Sten-Åke Axelsson tog över det konstnärliga ansvaret på 60-talet. Han var nämligen också pedagogiskt ansvarig för kommunala musikskolan. Musikerna fann honom skicklig men ”stramare” än den gemytlige Fernström. Detta enligt musikrecensenten Carlhåkan Larsén, som skrev en bok efter NUO:s första 50 år.
I slutet av 60-talet blev det svårare att rekrytera en stor orkester. Inhopp av proffs blev vanligare och 1982 avkortades orkesterns tid av ekonomiska skäl till två veckor. Sponsring accepterades. Clara Lachmanns fond, Crafoordska stiftelsen och Lund Rotary Club har bidragit. Från år 2000 skapades större stabilitet genom en donation av lundabon Magnus Ahlbom.
De svenska deltagarna har alltid varit i majoritet. Islänningar saknades för att dyka upp sedan de fått ekonomiskt stöd till resan från Rotary. Danskar har haft egna konsertverksamheter att välja på. Norrmän och finnar har varit långt fler. Med tiden har balter och andra européer funnit ströplatser i orkestern. Musikaliska ledare från andra länder har inte saknats.
Kända musiker och dirigenter har gästat ungdomsorkestern t ex: Poul Jørgensen, och bröderna Bister från Finland. 1970 ingick en jazzkurs med Bengt Arne Wallin. 1973 deltog Freskkvartetten. Andra dirigenter är Ulf Björlin, Ferenc Koltay, kapellmästare i Malmö, som började medverka 1978. Leif Segerstam, Jukka-Pekka Saraste, Glenn Mossop, Everett Lee, Toumas Ollila, Rolf Gupta, Michael Bartosch och Mika Eichenholz.
Violinisten och malmöbon Kjell-Åke Bjärming kom i kontakt med orkestern 1956. Sedan kom han att som musiklärare och från 1972 kommunal musikledare arbeta med orkestern i över 30 år. Efter sin pensionering år 1999 fortsatte han att leda NUO i tre år till och kammarmusiken inom den ända till 2009! Som ansvarig tyckte Bjärming att orkestern måste visa upp sig mer. Via ett samarbete med Genarps kulturförening (som ordnade busstransporter) blev det i många år konserter på Häckebergas och Krapperups slott och i Kristianstads stadspark. En gång även på Liseberg i Göteborg.
Klassiskt eller nutida?
KG Ljunghill tyckte att vi skulle uppmärksamma nutida musik, inte bara klassiska stycken. Vi tog så hit Sven-Erik Bäck som ledde framförande av sin egen musik. Det gick utmärkt två år. Det tredje året kom svenske kompositören Siegfried Naumann och nu blev det svårt, han propsade nämligen på att på morgnarna, före frukost, få lära ut sin egen notation till musikerna, ett helt eget notsystem. Det blev alldeles för svårt för nästan alla, berättar Kjell-Åke Bjärming för Kulturportalen.
Strax efter uruppförandet av operan Aniara bjöds kompositören Karl-Birger Blomdahl in att föreläsa i universitetsaulan. Det slutade med ett pinsamt hyss då ett par ynglingar i orkestern spelade upp ett eget oljud för kompositören som trots Bjärmings ursäkter blev helt förkrossad.
Producent Carl-Magnus Trygg på Kulturskolan är den som idag organiserar Nordiska Ungdomsorkestern administrativt. Han satt i orkestern som ung hornist redan 1989. Sju år senare blev han Bjärmings assistent. 2003 blev han administrativt ansvarig kursledare i Kulturskolan. Stefan Solyom, ledare för Helsingborgssymfonikerna, tog samtidigt över som konstnärlig ledare för NUO och slutade först 2019 varefter han flyttade till Kanada.
De kommer från Lund, från Norden och från världen
– Bjärming har varit min mentor och vi har behållit mycket av strukturen. Nu är det 2,5 veckors sommarkurs med midsommar i mitten. 80–90 ungdomar (16 till 25 år) kommer till Lund från de nordiska länderna samt några från Lettland (Ventspils). USA, Oman och Kuwait har också haft enstaka deltagare. Många kommer tillbaka flera gånger och en del har föräldrar och även mor- och farföräldrar som spelat i orkestern tidigare! Repertoaren har vi på rulle och den är bra, säger Trygg.
Många har den här vägen utvecklats till framgångsrika symfonimusiker, professionella eller amatörer, många blir musiklärare, enligt Carl-Magnus Trygg.
– Det är årets roligaste händelse att se ungdomarna komma tillbaka och utvecklas. Det är en föryngringskur att uppleva, men i somras kändes det tomt när vi fick ställa in. Just nu lever vi också i ovisshet om vad som ska hända med vår spelplats i Stadshallen som ska byggas om.
Text: Mats Nygren
Läs mer
Larsén Carlhåkan, Nordiska Ungdomsorkestern 50 år. 2001.