Kulturportal Lund

Lund och militären

   ¤ Flera epoker

Lund betraktas nog oftast som en ganska civil stad. Man finner inga rester av några befästningsverk om man undantar den ganska beskedliga stadsvallen som främst var en tullgräns mellan staden och det omgivande landet. Det hade dock kunnat bli en annan utveckling och Lund var vid 1900-talets början på väg att bli en garnisonsstad.

Staden har naturligtvis inte kunnat undgå att beröras av de krigshändelser som ägt rum i Skåne genom tiderna. 1452 gjorde den svenske kungen Karl Knutsson Bonde ett härjningståg i Skåne där Lunds stad brändes men ärkebiskopens Lundagård och domkyrkan undgick förstörelsen. Vid detta tillfälle medförde den svenska armén för första gången nymodigheten, kanoner. Under krigen på 1600-talet fick Lund ta emot ömsom danska och svenska trupper som förlades i staden och ofta lämnade de förödelse efter sig. Under kriget 1644–1645 låg svenska trupper i Lund och då förstördes Kungshuset där takbjälkarna togs ned för att användas till brobyggen på annat håll. Den värsta katastrofen för Lund var dock när danska trupper under Skånska kriget i augusti 1678 satte eld på stora delar av staden. Det var främst stadens centrum som drabbades och av stadens 304 gårdar brann 163 ned. Därefter har Lund varit förskonat från krigshändelser men var under 1910–1928 garnisonsstad för Södra skånska infanteriregementet.

Regementet sattes upp 1811 och var indelt med omkring 1 000 soldater med rotar i södra Skåne.

De indelta soldaterna var under större delen av året hemma på sina torp och regementet var bara samlat under en period på sommaren för gemensamma övningar. Under tiden 1825–1887 var Tvedöra mötes- och övningsplats men1888 flyttade man till det närbelägna Revinge där förläggningsbyggnader, mässar och förråd byggdes upp. Vid 1901 års riksdag togs det avgörande beslutet att avskaffa indelningsverket och införa en ren värnpliktsarmé vilket innebar att de indelta soldaterna ersattes med värnpliktiga från i första hand södra Skåne.

Införandet av den nya värnpliktsarmén med efterhand utbildning under hela året medförde att arméns regementen flyttades in till städer och förlades i kaserner. De gamla övningshedarna övergavs men då kasernbyggnadsprojektet gick från norr till söder skulle Södra skånska infanteriregementet bli bland de sista att få kaserner och därmed behölls Revingehed som utbildnings- och förläggningsplats. I valet av plats för regementet diskuterades både Lund och Malmö och i Lund var meningarna till en början delade om att få ett regemente till staden. I stadsfullmäktige framfördes farhågor om att närvaron av ett regemente i staden skulle ”verka ofördelaktigt på den intellektuella verksamheten och störande på idyllen”. Beslutet blev ändå till sist att Lund skulle bli förläggningsort och regementets expeditioner flyttade 1910 till Lund med lokaler i Stäket. Som kaserner hyrdes sockerraffinaderiet Öresunds hus vid Kung Oscars bro samt Franska ångkvarnens hus på Lilla Södergatan 3 med beteckningarna Norra och Södra kasern. Regementets sjukhus var inhyst i Ekelundska gården på Östra Mårtensgatan 3 och för gymnastik användes skolornas gymnastiksalar. Regementets musikkår hade Liberiet som sin övningslokal och i Borgs fabriker hyrdes lokaler för bland annat regementets arrest. Möjligheterna att bedriva övningar var naturligtvis mycket begränsade inne i staden och vintertid fick regementet tillstånd att använda stadsparken som övningsplats. Detta under förutsättning att planteringarna inte skadades. Så småningom fick regementet tillstånd att ta över Kungsmarken där det 1918 anlades en skjutbana av vilken rester jämte en minnessten ännu finns kvar på golfbanan. Under sommarhalvåret flyttade man ut till Revingehed så Lund var främst regementets ”vinterstad”.

1918 påbörjades byggandet av regementets kaserner på Vipeholm. Kasernområdet var tänkt att få samma utformning som det som byggdes för Norra skånska infanteriregementet i Kristianstad. En kasern stod nästan färdig när bygget avbröts i maj 1919. Efter det Första världskriget var tron på en evig fred stark och en nedskärning av försvaret kom på agendan. Resultatet blev 1925 års försvarsbeslut vilket bland annat innebar att Skånska dragonregementet i Ystad skulle läggas ned och därmed blev deras kaserner lediga. Beslutet blev att Södra skåningarna skulle flytta till Ystad och i mars 1928 lämnade man Lund och Vipeholm blev istället en vårdinrättning. Regementet som haft benämningen I 25 blev nu istället I 7 efter det nedlagda Karlskrona grenadjärregemente. 1963 överfördes I 7 till pansartrupperna och fick namnet Södra skånska regementet, P 7. Regementet är idag Skånes enda arméregemente.

Text: Göran Larsson

Läs mer
Winberg, Torsten, Södra skåningarna 1811–1949.1950.
Södra skåningarna 1811–2000. Södra Skåningarnas Kamratförening. 1999

  Senast uppdaterad 26 december, 2022 av Ingrid André
  Publicerad 16 januari, 2022 av Ingrid André