logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Clioverken – CEPA

   Västerbro

Öresundsvägens industriområde står nu (2021) inför en omvandling. I den kulturhistoriska inventeringen som har genomförts av området är Clioverkens gamla byggnad en av dem som lyfts fram särskilt som en representant för Lunds numera försvunna tunga industri, inte minst för att den har en av Lunds få bevarade industriskorstenar. Som så ofta för det industrihistoriska arvet gör dock förekomsten av markföroreningar framtiden oviss.

Byggnaden ritades 1943 av malmöarkitekten J Ludv. Nilsson. Den bestod av en envåningsdel med en stor hall med överljusfönster för maskinverkstad och en något mindre hall för monteringsverkstad. I en tvåvåningsdel fanns på bottenvåningen ritkontor och andra kontor samt verkstäder. I källare och på andra våningen fanns omklädningsrum respektive lunchrum för 50 personer. På ritningarna bär fasaden texten A/B Brattström & Co. Det är dock tveksamt när byggnaden uppfördes, kanske lade kriget hinder i vägen.

Byggnaden bör dock ha stått klar till 1946 då Clioverken grundades. Fram till 1950 hette det dock Leoverken AB och var sannolikt en del av den större Fleron-gruppen. Som specialitet hade Clioverken motorrenoveringsmaskiner, motorreservdelar och inte minst kugghjul. I telefonkatalogen hade kugghjulsavdelningen ett eget nummer. Verksamheten gick bra och i början av 1950-talet hade man 60 anställda och det genomfördes ett antal tillbyggnader. Verksamheten leddes sedan åtminstone 1949 av överingenjör C Andrén som från 1963 titulerades direktör.

Clioverkens personalfest. 15/3 1953. Foto: Hagblom-Foto/Lunds universitetsbibliotek.

Från 1965 finns det en ritning till en ny skylt med bokstäverna SK under en krona – som när man ser närmare efter är en del av ett kugghjul.
I dikten Zero skriver också Göran Sonnevi:

”Mitt emot Alfa Laval ligger en mindre fabrik:
förut Clioverken nu
Skandinaviska Kugghjuls AB”

Fabriken övertogs 1965 av Skandinaviska kugghjuls AB. Överingenjör Andrén hade då slutat och i telefonkatalogen infördes en uppfodrande text: ”Privata samtal med personalen undanbedes”. Tanken var att lundafabriken skulle expandera till 150 personer genom överflyttning av verksamhet från Malmö och det togs fram planer att bygga ut fabriken fram till Öresundsvägen – planer som aldrig förverkligades.

1983 är det ånyo dags för en ny skylt på byggnaden; CEPA-Stålpressnings AB. Företaget som sedan har bytt namn till CEPA Steeltech AB arbetar med olika typer av plåtbearbetning som laserbearbetning, djupdragning och automatisk pressning. Läget var strategiskt då företaget bland annat var underleverantör till Alfa Laval. Efter sammanslagning med Höörs Plåt AB valde företaget med 50 anställda att 2015 flytta till Höör. Ett av skälen var att diskussionerna om omvandlingen av Öresundsvägens industriområde då hade inletts.

Text: Otto Ryding

Byggnaden i rött tegel har senare klätts in tegel brun plåt. Den har också senare byggt till i flera omgångar. Sedan 2015 står byggnaden tom och utsätts för vandalism. Foto Otto Ryding 2021
Under plåten tittar dock den ursprungliga tegelarkitekturen fram. Foto Otto Ryding 2021
Läget intill Bjärredsjärnvägen gav möjlighet till direkt utlastning till järnvägsvagn. Foto Kristoffer Lindblad 2020
Industriskorstenen är en av de sist bevarade av Lunds otaliga industriskorstenar och utgör ett landmärke. Foto Otto Ryding 2021.
Den 27 december 2021 utbröt en brand i CEPAs gamla lokaler. Det kan ha varit en pyroman, eller kanske en uteliggare som behövt värma sig. Skadorna på byggnaden blev dock förhållandevis begränsade. Foto: Anders Lundquist.

Samtliga artiklar om Västerbro hittar man här.

  Senast uppdaterad 3 april, 2024 av Ingrid André
  Publicerad 5 december, 2021 av Ingrid André