Kino – en biograf med en lång historia
Efter många år av allt färre platser att njuta av film på vita duken i såväl Sverige som i Lund, fanns länge den lilla biografen Kino kvar på Kyrkogatan, som en sista bastion mot Hollywoods totala filmövertag. Idag har Kino blivit ett filmhus, som är en viktig del i Lunds kulturliv. Kinos föregångare på platsen har en anrik men krokig historia, den invigdes 1936 av SF, då under namnet Reflex. Då var tiden en annan, och Reflex samsades med Lunds fyra(!) andra biografer utan att utkonkurreras.
Den ursprungliga fastigheten från 1800-talets början kom att rivas under 1980-talet för att ge plats till bank-och kontorslokaler, men Reflex blev kvar på bottenvåningen ända till 1994, då SF, som då nyligen sjösatt jättebiografen Filmstaden, överlät den till Folkets Bio och Filmstudion. Först efter detta byte av ägare fick biografen det namn som vi idag känner igen: Kino.
Kino var under sina första tjugo år en lågmäld kulturell knutpunkt mitt i Lund. Även om den inte lockade med amerikanska kioskvältare, eller kanske just därför, sällades stora skaror för att se det alternativa utbud Folkets Bio, som nu ensam driver biografen, hade att erbjuda. Förutom filmer visades – och visas fortfarande – också livesändningar av både operor och teateruppsättningar, bland annat i samarbete med The Metropolitan Opera.
Totalrenovering och två salonger
År 2000 renoverades biografen helt, och den då enda biosalongen blev till två. Kvar av ”gamla Kino” var bara bioduken i Salong 1. Men redan 2014 hade Folkets Bio i Lund storskaliga planer på att göra om Kino till ett ”filmhus”, eventuellt genom fler salonger på andra våningen.
När SEB-banken beslöt sig för att lämna sina lokaler föll bitarna på plats och Kino fick klartecken från Lunds kommun. Ett problem var att lösa finansieringen. Med stöd från kommunen och genom croudfunding, vissa privata donatorer och eget sparande fick man ihop 4 miljoner kronor. Ombyggnaden kunde påbörjas.
Nya Kino
När Kino öppnades i mars 2025 hade den gamla banklokalen varsamt integrerats med biografen. Man hade fått två nya, mindre salonger, ett atrium och en bistro. Med fyra biosalonger – de gamla och de nya – har man nu möjlighet att visa dubbelt så många filmer samtidigt. Och vara mer flexibel med tider och med hur länge en film kan visas.
I Atriet finns en bar med återkommande arrangemang; till exempel Svempas pianobar, Quiz och jazzklubben Underground. Här ordnar Kino också föreläsningar, paneldiskussioner och liknande.
Kinos Bistro mot Lilla Fiskaregatan drivs kommersiellt, separat från filmverksamheten.
Utöver Kino driver Folkets Bio biografen Södran i Lund.
Prisat
Ombyggnaden av gamla Kino och banklokalerna till ett filmhus har uppskattats av många. Besökssiffrorna har stigit drastiskt.
Och priserna har 2026 regnat över det nya filmhuset; i februari Lunds kommuns stadsbyggnadspris, i april AFLSs stadskulturpris (Aktionsgruppen För Samhällsbyggnad i Lunds kommun) och till sist i juni Lunds kommuns kulturpris. Det sistnämnda till Fredrik Jönsson, som varit drivande bakom Kinos utveckling från biograf till kulturhus
Grundtext 2017: Theo Vareman, reviderat 2026 av IA.