Vipemöllan – Lunds sista väderkvarn
Den enda av Lunds alla väderkvarnar som har bevarats till våra dagar är Vipemöllan, fast idag står den på Kulturens Östarp.
Sitt namn har kvarnen efter Stora Vipelyckan som var en större jordegendom. Den omfattade den östra delen av Vipeholms sjukhusområde, som nu har bebyggts med flerbostadshus, och sträckte sig bort till trakten av Kulramsvägen i öster.
På 1704 års karta över Lund och dess stadsjordar anges det att Stora Vipelyckan ägdes av Olof Möllare. Lyckan var då obebyggd, men på det exemplar av kartan som tillhörde länsstyrelsen i Malmöhus län har Vipemöllan ritats in och strax intill ett mindre hus som förmodligen var möllarebostaden. Liksom Lunds övriga möllor från denna tid låg möllan ute på stadens allmänningsjord, medan möllaregården låg inne på den privatägda lyckan.
Till vänster Stora Vipelyckan på länsstyrelsens exemplar av 1704 års karta med de senare gjorda kompletteringarna. Till höger syns Vipemöllan som ligger ute på stadens gemensamma fäladsmark. Till höger om den markeras en liten byggnad som förmodligen är möllarens bostad. Längre österut ligger den större gård som stod för driften av Stora Vipelyckans marker.
När kompletteringen av kartan har gjorts är okänt, men på 1763 års karta finns kvarnen och gården med. Vid något tillfälle styckades Vipemöllan av från Stora Vipelyckan. 1798 sålde en Hans Jönson till möllnaregesällen Jöns Larsson Åkergren från Ågerup, ”wäderqvarnen Wipemöllan kallad, med tillydande hus och hagetomt, samt ett derbredwid belägit jordstycke af ett tunnelands rymd”. För jordestycket skulle ett årligt arrende betalas till staden. Dessutom medföljde ”en i stugan stående jern kakelugn”. Efter Åkergrens död övertogs möllan av hans svärson Mårten Olsson.
Mårten Olsson benämndes mjölnare när han 1840 köpte den då obebyggda lotten nr 7 i Galgevången. Den avlånga lotten motsvaras idag av ett område som sträcker sig från Villa Sunna i söder upp till strax norr om Fader Bergs väg. Västgränsen följer Sankt Jörgens park och Skönadalsbäcken, medan lottens östra del numera upptas av Tornavägen.
I en husförhörslängd från 1845 omtalas lotten som Skönadal och bostad för möllaren vid Vipemöllaren. När Mårten Olsson flyttade Vipemöllan till Skönadal är okänt, men när han 1865 säljer egendomen till sin son Johannes Mårtensson omtalas den som ”egendomen Skönadal med Wäderqvarn”. Nu gick det inte så bra för sonen som gick i konkurs redan 1870. Skönadal med kvarn köptes då av åbon Lars Rasmusson i Värpinge.
Förmodligen arrenderade Rasmusson ut kvarnen och 1882 såldes egendomen till arrendatorn Nils Jönsson. Inte heller han tycks ha varit särskilt framgångsrik, och när han i sin tur sålde egendomen 1883 till husägare Jakob Runnbäck, så blev det av köpeskillingen på 10 000 bara 89 kronor och 10 öre kvar sedan skulderna hade dragits av. Inte heller Runnbäck blev särskilt långvarig. Bättre gick det för Vipemöllans siste mjölnare, möllesvennen Gustaf Jönsson som köpte egendomen 1889. Han drev möllan till 1916, men året därpå upphörde driften, förmodligen på grund av den brödsädesreglering som staten införde 1917 som en följd av första världskriget. Men ända till slutet benämndes möllan för Vipemöllan. Ett par år senare köptes egendomen av lantbrukare Jöns Jacobsson som 1924 överlät möllan till Kulturen, varefter den flyttades till Östarp. Gårdsbyggnaderna på Skönadal revs sedan kommunen köpt marken 1939.
Vipemöllan medan den fortfarande var i drift, för visst ser det ut som att mjölnaren står med en säck på balkongen på detaljen till höger. Foto Per Bagge, Lunds universitetsbibliotek.
Vipemöllan är en stubbamölla, det vill säga, hela kvarnhuset vilar på en centralt placerad ”stubbe” så att kvarnen kan vridas så att vingarna kommer upp emot vinden. På Vipemöllans stubbe finns årtalet 1803 inskuret. Förmodligen anger det året då den nuvarande möllan byggdes och ersatte den ursprungliga Vipemöllan. I möllan är kvarnverket med stjärnhjul, drev, kvarnstenar och skakapparat bevarat. Vingarna är nedplockade för renovering.
Text och foto 2025: Otto Ryding