Sankt Hans kyrka
Stadsdelen Norra Fäladen byggdes på gammal betesmark. Området var av hävd gemensam stadsjord, dit stadens invånare kunde leda ut sina kreatur på bete. 1797 delades området upp på de olika husnumren i staden. Den dåvarande kommungränsen mot Torns landsbygdskommun gick fram till kommunsammanslagningen 1967 i direkt anslutning till området i norr.
Stadsdelen Norra Fäladen byggdes ut under senare delen av 1960-talet och första delen av 1970-talet. I planen för område planerades bostäder men också skolor, förskolor, vårdcentral etc. Det ingick en stor centrumanläggning som inledningsvis hade omfattande service i form av bank, post, två stora affärer, kiosk och ett café. På torget byggdes också den nya stadsdelskyrkan Sankt Hans med sin församlingsgård. Tillsammans med Fäladsgården, som innehöll bibliotek fritidsgård och sporthall, blev detta centrum i den nya stadsdelen.
En stadsdelskyrka planeras och byggs.
Centrumanläggningen ritades av arkitekterna Yngve Lundquist och Hans Rendahl. Huvudarkitekt för kyrkan var Hakon Ahlberg även om Lundqvist och Rendahl var delaktiga också i kyrkobygget.
Tord Simonsson, kyrkoherden i Lunds Allhelgonaförsamling och sedermera biskop, tog sittande i en grävskopa den 25 september 1969 första spadtaget.
Kyrkan stod färdig 1971 och invigdes på Marie bebådelsedag lördagen den 27 mars 1971. Klockan 14.00 kunde biskop Olle Nivenius knacka på Sankt Hans kyrkport och den högtidliga invigningsgudstjänsten ta sin början
Namnet Sankt Hans
Förutom Sankt Hans kyrka på Norra Fäladen i Lund finns i Lunds historia ytterligare en Sankt Hans kyrka, troligen från första delen av 1200-talet. Sankt Hans är den danska namnformen för Johannes Döparen och på medeltiden var Skåne danskt.
Den medeltida kyrkan nämns i skriftliga källor första gången 1304 som Sankt Johannes, helgad åt Johannes Döparen. Kyrkan har ännu inte hittats, men man tror att den låg någonstans nära korsningen Råbygatan/Esplanaden.
Kyrkotomten och torget
Dagens kyrka saknar kyrkogård, men är sedan 1995 sammanbyggd med församlingshemmet, vilket skapar en liten innergård. Församlingshemmet ritades av Lundquist & Rendahl med arkitekt Thomas Posselius som ansvarig för detaljerna.
På torget utanför kyrkan står konstnären Edvin Öhrströms skulptur Rymdskeppet av rostfritt stål från år 1976.
Kyrkan
Orgeln
Orgeln byggdes 1978 av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund.Orgeln är ritad av arkitekterna Anna-Karin Ekberg och Hans Rendahl tillsammans med orgelbyggare Göran Mårtensson. Orgeln hade från början 16 stämmor, men byggdes ut med 2 stämmor 2019.
Altaret och koret
Altarbordet är kvadratiskt och tillverkat i trä. Bordsskivan delas upp av ett grekiskt kors i valnöt som fortsätter ner på sidorna.
Kordekorationen är formgiven av konstnär Stig Carlsson och hängdes på plats år 1981. Den bakre delen är en rund tavla i trä med delvis överlappande cirklar, enligt konstnären föreställande treenigheten, ”vår värld, vår jord, vårt liv”. Under skivan hänger glasprismor i rött och gult – en symbol för den Heliga Andens utgjutande.
År 1986 införskaffades en ikon tillverkad av Eva Munther som finns placerad bredvid kororgeln. Innan den invigdes lät man den vandra runt bland församlingsmedlemmarna för att de skulle få möjlighet att skapa sig en personlig relation med ikonen.
Predikstol och dopfunt
Predikstolen och dopfunt ingick i kyrkans ursprungliga inredning och ritades av kyrkans arkitekter. Predikstolen är mobil och tillverkad i furu med inslag av valnöt. Dopfunten har en åttkantig form och ingår i kyrkans ursprungliga fasta inredning. I bordsskivan av valnöt finns en nedsänkning för ett dopfat av tenn som enligt stämplarna tillverkats av ”Ljung uti Lund” och är format som en båt.
Dopträdet
Dopträdet är i smide med plats för droppar och är en gåva från församlingen till kyrkans 40-årsjubileum 2011. Trädet som föreställer en lönn är tillverkat av smidesdesigner Pia Linders. Dropparna är från Palestina och är tillverkade av återvunnet glas och bly.
Den stora och lilla kyrkklockan
Både stora och lilla klockan är tillverkade år 1969 av M & E Klockeri i Ystad. Stora klockan gavs namnet Johannes och bär inskriptionen: ”Johannes döparen säger: Mitt ibland er står en som ni inte känner.”
Den lilla kyrkklockan är uppkallad efter Tomas tvivlaren och bär inskriptionen: ”Herre, vi vet inte vart du går, hur kan vi då veta vägen? Jesus svarade: Jag är vägen sanningen och livet!”
I sakristians bönenisch – kyrkans piscina
I sakristian finns en väggfast piscina, som är tillverkad i samma röda tegel som rummets väggar men invändigt har klätts med kopparplåt.
En piscina är en uttömningskanal för vätska från heligt kärl, exempelvis dopvatten från en dopfunt eller rengöringsvatten från nattvardskärl. Vätskan ska rinna ner i kyrkans grund för att komma i vigd jord.
Kyrkan efter 50 år
En del förändringar har skett under Sankt Hans kyrkas drygt 50 åriga historia. Exteriört är det främst sammanlänkningen mellan kyrkan och församlingsgården. Torget har förändrats då det bland annat tillkommit bebyggelse nära Fäladstorget. Vad det gäller förändringar interiört är de varsamt förändrade och man har varit trogna arkitekternas grundidéer.
Kyrkans verksamhet har sedan start präglas av öppenhet och ett utåtriktat arbetssätt. En av Sankt Hans kyrkas pionjärer var biskop emerita Caroline Krook. Under åren 1970–1981 var hon församlingspräst på Norra Fäladen i Lund, där hon tillsammans med andra medarbetare var med om att bygga upp en kyrka och bedriva arbete i en ny stadsdel. En stark drivkraft var att öppna upp sig mot samhället och mot stadsdelen. Detta åstadkoms bland annat genom en aktiv ungdomsverksamhet med fritidsgård, lägerverksamhet och liknande aktiviteter. Caroline Krook lämnade Lund 1990. Hon vigdes till biskop i Stockholm 1998.
Text (februari 2025): Christine Jönsson, foto: Kristoffer Lindblad
Läs mer
Laserna, Max, Sankt Hans kyrka: Lunds stift. Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning. Pdf. 2015.
Lund norrut: Norra Fäladen och trakten norr om staden. 1989. (Gamla Lund).