Reformationen i Danmark och Lund
Den katolska kyrkans sätt att sköta sina själasörjande uppgifter blev mot medeltidens slut alltmera ifrågasatt. Påvarna använde sin makt för världsliga syften och agerade efter samma moral som världsliga furstar och främjade sina och kyrkans syften på ett sätt som stämde illa med kristen moraluppfattning.
Kritiken mot den katolska kyrkan kom från olika håll. En grupp ville rena kyrkan genom att återuppliva de gamla texterna. Under medeltidens slut hade studiet av hebreiska och klassisk grekiska fallit i glömska och de kyrkliga texterna fanns endast i mer eller mindre dåliga latinska översättningar. Man började göra nyöversättningar av bibeln och kom då i konflikt med det kyrkliga etablissemanget.
En verksamhet som utsattes för mycket kritik var handeln med avlatsbrev, där man genom att köpa ett sådant brev kunde köpa sig syndernas förlåtelse. Denna handel var sanktionerad av påvarna och den upprörde många.
Martin Luther kom att bli förgrundsgestalten i kritiken mot kyrkan. Hans teser som publicerades 1517 kom att bli grunden för protestantismen. Vad Luther gjorde var inte i första hand att framföra ny kritik men att klä gamla argument i en lättförståelig form.
Adeln i Danmark hade länge försökt få inflytande och kontroll över de stora kyrkogodsen som i deras ögon utgjorde ett hinder för deras egen maktutveckling. I deras ögon utnyttjades kyrkans gods inte på ett ekonomiskt optimalt sätt.
Trots detta hade adeln starkt bidragit till kyrkans stora godsinnehav genom donationer av olika slag. En vanlig form av donation var s.k. altarstiftelser där man gav gods till kyrkan mot att det skulle hållas mässor för ens själ efter döden. Lunds domkyrka hade många sådana stiftelser.
Många inom adeln var skeptiska till att förändra den gamla läran och höll också fast vid den men utsikterna att få tillgång till kyrkogodset var naturligtvis en stor frestelse. Man drogs med i tidens ström och resultatet blev att också läran förändrades.
De första evangeliska predikanterna i Danmark uppträdde i städerna. Malmö blev tidigt ett fäste för reformationen. 1528 fick staden kungens tillstånd att ta över de kyrkliga egendomarna och klostren stängdes. Ärkebiskopen i Lund försökte göra motstånd men då reformationsförespråkarna hade kungens stöd var det utsiktslöst. Den danska reformationen drevs igenom av kung Christian III 1536 och innebar att ärkebiskopsämbetet avskaffades och huvuddelen av de kyrkliga egendomarna drogs in till staten. Lunds domkyrka fick dock behålla medel för underhållet av själva kyrkobyggnaden. Lund fick nu en vanlig biskop, till en början med titeln superintendent.
1555 slöts den s.k. religionsfreden i Augsburg som slutligt bekräftade Europas delning i en katolsk och en protestantisk del. I fredsbestämmelserna slås fast att det är fursten som bestämmer vilken religion folket skall ha. Detta blev en grund för statskyrkan i de nordiska länderna där kyrkan nu var helt underordnad kungen.
Lund vid tiden för reformationen
För Lund hade perioden från 1450 varit något av en nedgångsperiod. Stadens gamla roll som Skånes ”huvudstad” och kungligt maktcentrum hade gradvis minskat. Ett uttryck för detta var att det kungliga myntverket flyttades till Malmö 1444. Lunds ställning som handelsstad hade förändrats genom anläggandet av nya städer vid Öresund som Landskrona, Helsingborg och framförallt Malmö som nu tog över rollen som Skånes ledande stad. Lunds ställning som kyrkostad hade däremot stärkts och mot slutet av medeltiden var Lund en betydelsefull och välmående kyrkostad med sina sex kloster och tjugotalet kyrkor. Närmare åttio procent av tomtmarken i Lund tillhörde någon kyrklig institution. Centrum i staden var i alla avseenden ärkebiskopens borg Lundagård med ett stort hushåll som innefattade kanslipersonal, tjänare och inte minst soldater för att försvara borgen. På Lundagård möttes lärda och mäktiga prelater inte bara från Norden utan från hela Europa.
Bronsmodellen som nu finns vid Krafts torg visar Domkyrkan och Lundagård med omgivningar som det såg ut 1536. Modellen är också ett led i Lunds domkyrkas 900-årsjubileum och är tänkt att fungera i samband med ett kommande nytt domkyrkomuseum.
Modellen är i skala 1:300 och har utförts av Anders Ödman, arkeolog och tidigare chef för Historiska museet. Antikvarie Andreas Manhag, Historiska museet har bidragit med faktaunderlag och gjutningen har gjorts av Ludvig Ödman.
Text: Göran Larsson, foto: Kristoffer Lindblad
Läs mer
Skansjö, Sten, Lund som medeltida kyrkligt centrum Kulturportal Lund